– Jag jobbade på GT i sex år, större delen av tiden som nattreporter. Men jag upplevde att jag var en slit- och slängreporter och det tog emot många gånger när man skulle skriva något som någon kändis sagt eller gjort. berättar Hans Rubenstein, som fyller 70 på måndag.
– Det var spännande och jag fick uppleva mycket men jag kände att det inte var det jag ville hålla på med.
Pulsen på kvällstidningen var förstås lite högre än på hans första jobb, det som sommarvikarie på Bohusläningens lokalredaktion i Ed 1977.
– Men det var en mycket lärorik och trevlig sommar. Jag gick på journalisthögskolan i Göteborg då och var klar året efter.
Direkt efter studenten i Sollefteå läste han statskunskap och sociologi på universitetet i Göteborg, vilket ledde till en fil kandexamen.
– Skrivandet hade alltid legat för mig. I ungdomen bombarderade jag släkten med brev. Det var väl därför jag ville bli journalist, säger Hans.
År 1984 sökte Volvo folk till informationsstaben och Hans fick en tjänst där, hans första i den branschen.
– Det gällde att skriva pressreleaser, göra pr och hålla kontakt med medierna. Ett visst talskrivande ingick också, till exempel för dåvarande vd:n Roger Holtback.
Karriären gick vidare hos Olle Olssonbolagen i Uppsala som sålde Mazda, Jaguar och jordbruksmaskiner.
– Där hade jag några enormt roliga och givande år. Jag var med om att ta Mazda MX5 Miata till Sverige. Den lilla sportbilen, nu närmast en kultbil, blev en omedelbar succé.
Efter något år hos Hyundai fortsatte Hans som PR- och marknadschef för BMW Sverige i Solna och därefter som divisionschef hos BMW i Göteborg. I mitten av 1990-talet blev han informationschef hos Scania i Södertälje. Efter ett par år flyttade han till Tyskland som pr- och marknadschef för Scania.
– Det var en riktig utmaning. Familjen som alltid ställt upp följde med och vi hade några fina år i Koblenz. Jag trivdes bra och hade kunnat stanna längre men efter fyra år ville familjen hem till Sverige, säger Hans.
Han kom åter till Volvo och fick arbeta med Landrover och Jaguar som låg i en särskild division.
– Efter nio år började jag bli lite trött så jag valde att gå i tidig pension. Men det blev många intressanta år inom automotive, där jag hade journalistiken med hela tiden.
I början av 90-talet köpte Hans och hustrun Elisabet Skree Bergs gård i Munkedal, en granngård till hennes föräldrahem. Mangårdsbyggnaden från 1924 har renoverats med varsam hand. Hans ville göra något annat, startade eget och började köra buss.
– Jag körde här hemma men också på Tyskland och Polen. Jag hjälpte sonen Daniel i hans företag och har själv entreprenadjobb med snöröjning och trädgårdsarbeten ibland annat Lysekil och Trollhättan, berättar Hans, som också arbetar lite med översättningar från tyska till svenska.
Livet gick som på räls tills han för halvtannat år sedan drabbades av cancer.
– En chock förstås men jag kom under mycket snabb behandling och operation. Jag blev enormt överraskad och glad över hur bra sjukvården fungerade när jag fick uppleva avancerad behandling för första gången i mitt 69-åriga liv, säger Hans.
Han behandlas med cellgifter för närvarande och har gott hopp om att bli frisk.
– Jag har fått handfast och effektiv vård och mött professionalitet och värme i vården. Det betalar jag gärna skatt för, säger Hans Rubenstein.
Hans Rubenstein
Fyller: 70 år den 1 juli.
Gör: Pensionär och egen företagare.
Bostad: Skree Bergs gård i Munkedal.
Familj: Hustrun Elisabet, barnen Sara och Daniel, två barnbarn, katten Tiger.
Intressen: Historia, resor, bilindustrin, tysk politik.
Favoriträtt: Kokt torsk med äggsås.
God egenskap: Social och snäll.
Sämre egenskap: Skjuter ibland på saker som borde göras.
Dold talang: Fuskar lite på dragspel och klarinett.
Drömmer om: Att tillbringa någon vinter på sydligare breddgrader.
Kör: Jaguar E-Pace.
Facebook: Ett 60-tal vänner.
