Gustaf Karlsson, skeppare från Kungshamn, var en gång Sveriges yngste befälhavare på en tremastad seglare.
Gustaf Karlsson, skeppare från Kungshamn, var en gång Sveriges yngste befälhavare på en tremastad seglare.

Med många dramatiska minnen

På Barbrodagen 4 december 1940 förliste skepparen Gustaf Karlsson i Kungshamn med sin motorseglare. Båtens namn var Barbro, tyska soldater med gevär mötte de skeppsbrutna på tysk mark.

ANNONS
|

Och det var inte den enda dramatiska resan. Med skutan Natalia var Gustaf med om en fraktresa där det blåste rejält: – Det var storstorm, säger Gustaf. Natalia låg i Siglufjord på Island med full last av sill i tunnor för Göteborg. Båten var tvingad att vara i Göteborg ett visst datum för att lossa lasten och för att teckna ett nytt fraktavtal. – Vi var uppe i Siglufjord, det blåste mycket hårt när skepparen oväntat beslöt att vi skulle avgå. Blåsten övergick i stormbyar och resan blev svår. Ingen mat kunde lagas, allt vi åt var en apelsin per dag. Vi satt nere i maskinrummet för att hålla värmen men vi kom fram till Göteborg dagen före utsatt datum. Några ombord ville resa hem men vi gick vidare till Yxpila i Finland och lastade trä till Tyskland, berättar Gustaf. År 1938 låg Kungshamnsredaren Teodor Stenevads skuta Barbro vid Skandiaverken för reparation. Den då 23-årige Gustaf blev erbjuden att bli befälhavare. Han accepterade och blev därmed den yngste i Sverige som förde en tremastad skuta. Med trä i lasten Barbro gick mest med trä mellan Östersjöhamnar och Tyskland. – En natt blåste det 20 sekundmeter och vi seglade skutan så hårt att ett av toppseglen slets sönder, berättar Gustaf. Vi hade då ingen styrhytt utan rorsmannen stod under bar i himmel i alla väder. Barbro lastade på många märkliga platser. En resa gick till Kimito i Finland, och dit fanns inget sjökort och inga lotsar. Vid Hangö kom fyra män ombord för att visa vägen. – Vi körde åtta timmar på finska vattenvägar innan vi kom till en ödebygd med en träbrygga där vi skulle lasta fältspat, minns Gustaf. Männen bröt fältspat i berget intill medan deras fruar körde fältspaten i kärror som tippades ner i Barbros lastrum. En vecka tog lastningen. Maten tog slut och Gustaf och kocken gick i två timmar till en affär där man hade bröd och mjölk. Förliste på tyska kusten 4 december 1940 gick Barbro från Tyskland med kol till Sverige. Fyrarna var släckta och farlederna minerade. Barbro navigerade i speciella leder och gick bland annat i zick-zack intill ett 13 distansminuter långt minbälte. Stormen kom och Barbro gick på grund. – Skutan la sig på sidan på ett kalkstensgrund, säger Gustaf. Allt på däck slogs sönder av den överbrytande sjön.Besättningen satt blöta i stäven medan aktermasten svajade 10 meter åt varje håll. Man såg inte land och inga ljus därifrån. När det ljusnade sjösatte man livbåten men den kantrade 50 meter från land och de sex från Barbro kunde simma iland. Misstänksamma soldater – Vi satt på stranden när det small ett skott, berättar Gustaf. Fem soldater med gevär kom springande. Vi talade på engelska och detta gjorde soldaterna misstänksamma. Besättningen fick ställa sig på led med bästemannen Lars Knutsson från Kornö i spetsen och gå sju km. Till sist blev det hemresa med färjan från Sassnitz. Svenskarna var hungriga och deras kläder var inte rena. Startade eget Tillsammans med bröderna Erik, Knut och Botvid startades Karlssons båttrafik som också hade några lastbilar. Några av dess kända båtar hette Soten, Sotefjorden och Idun. I 40 år hade Gustaf Sotefjorden, en gång byggd som brandbåt för Stockholms stad. – Båten som är 130 år gammal finns i dag på Åsunden, säger Gustaf. Han fraktade många gånger fotbollslag från Sotenäset till olika platser längs kusten och fick en gång en märklig last från Lysekil. – Corners konservfabrik lades ner, ett stort lager av tomma konservburkar i pappkartonger skulle fraktas till Klädesholmen. Vi hade en fyra meter hög last på taket, däcket och salongen var proppade med Vingasill- och Matjesillburkar. Sjömansknopar blev korsstygn Efter sjölivet hade Gustaf svårt att vara sysslolös. – Kunde den ryske brottarjätten Karelin sy så skulle jag väl kunna det också, tyckte Gustaf. Han lärde sig att jobba med korsstygn. Makan Inga lärde Gustaf att knyta och till sist blev han inbiten hantverkare. Tavlorna hänger idag i Gustafs hus och den största omfattar 95 000 stygn. Många har sjömotiv och Gustaf älskar tavlan där räddningsbåten i Skagen görs klar. Dalaväv, bellaväv och rya är materialen, 20 nyanser av färger finns i tavlorna som också innehåller moulinégarn. Nu är det dock färdigsytt konstaterar Gustaf som ensam klarar sig i sitt hus.

ANNONS

Namn: Gustaf KarlssonBor: Kilgatan, Kungshamn.Född: Hovenäset.Familj: Barn och barnbarn.Utbildning: 1:a klass Nordsjöskeppare.Blev: Sveriges yngste befälhavare på ett seglande skepp.Minns: Åtta timmar resa med en tremastad båt på finska vattenvägar.Dramatik: Förliste 1940 på Barbrodagen med skutan Barbro.Startade: Karlsson båttrafik i Gravarne.Ägde själv: M/s Sotefjorden.Fritiden: Arbetade med korsstygn, rya och makramé.Verksam: I Sotenäs MHF.I dag: Medlem i SPF Soten.Håller sig i form: Med lättare gymnastik.Aktuell: Fyller 95 år den 7 december.

ANNONS