Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Enar Ohlsson, under mer än fyra decennier ombudsman för FPU och Folkpartiet, framför huset där allt började på Kungsgatan 28 i Uddevalla. Bild: Lars Alexi

Minnesord: Enar Ohlsson

Enar Ohlsson, Falkenberg, har avlidit 87 år gammal efter en kort tids sjukdom. Närmast sörjande är hustrun Ingela samt sonen Calle.

Jag känner ingen människa som passar bättre in på epitetet hedersman än Enar Ohlsson, en sann liberal med stort hjärta och med glimten i ögat.

Efter barnaåren i södra Dalsland flyttade han som tonåring till Uddevalla. Längre fram blev det åter Dalsland och villa i Ödeborg. Där bodde han fram till sin pensionering då flyttlasset gick till hustrun Ingelas hemtrakter, Falkenberg.

Hans yrkesverksamma år kom att handla om politik i allmänhet och Folkpartiet i synnerhet. Under åren 1952–1996 var han ombudsman inom den liberala rörelsen i Bohuslän. De första åren för ungdomsförbundet FPU, nuvarande LUF.

Han träffade riksdagsmannen Henry Berntsson i Bua som blev hans mentor. En annan central liberal blev Waldemar Svensson i Ljungskile som kom att betyda mycket för Enar. Henry och Waldemar förenade lantbruk och folkpartipolitik. Något som partiet senare distanserade sig ifrån, vilket Enar beklagade.

Under sitt arbete som ombudsman för Folkpartiet i Bohuslän under flera decennier strävade han inte efter att nå de mest inflytelserika politiska posterna själv utan verkade utan att synas. Oräkneliga var de riksdagsmotioner, politiska inspel och idéer som bar Enars signatur.

Under några år var han aktiv då han var invald i Färgelanda kommunfullmäktige och även fungerade som nämndeman. Det sistnämnda ett uppdrag Enar gillade och som passade hans sociala patos bra.

Ett exempel på hans fritänkande var att han sällan deltog på centrala ombudsmannaträffar i huvudstaden. ”Jag åker inte till Stockholm och lär mig gå i takt”, sa han, utan lyssnade hellre på Olle Spetz i Munkedal , Georg Åberg från Knippla, Waldemar Olsson på Tjörn och Verna Rydén från Kungälv för att bara nämna några. Den mest kände av de liberaler som korsade Enars väg var den sedermera välbekante revymakaren Hagge Geigert som var en primus motor i FPU.

Hans fritidsintressen var att påta i sina trädgårdar, först i Ödeborg och sedan i Falkenberg, samt långa skogsvandringar. Det är inte få liter bär som Enar plockat i sin dag.

Fotboll var ett annat stort intresse. Ett minne jag har är när vi båda lämnade kontoret för att åka till Ljungskile för att se LSK kvala till allsvenskan. Det var före elljusets tid på Skarsjövallen så matchstart var under arbetstid. ”Det kommer du att arbeta in under mängder av kvällar”, var Enars tröst till mitt ”dåliga samvete”.

Vi var kanske några som funderade över hur det kom sig att Enar med sin starka känsla för Bohuslän kunde flytta sina bopålar till Halland. Hans svar ger inte bara en förklaring utan även en beskrivning av Enar som människa: ”Min hustru Ingela har fått följa mig under mina yrkesverksamma år och nu är det dags för mig att återgälda och följa med till hennes hemtrakter”.

I sin bok ”Waldemar Svensson och hans tid – en krönika om Bohusliberaler” skriver Enar i sin dedikation till mig: ”Kenneth! –så här blev det – del 2 får bli Din!?”. Så blir det inte, det finns, eller fanns, bara en som Enar!

Kenneth Carlsson

Lärjunge, kollega och god vän