Handbollsspelare och tränare på toppnivå. Thomas Franzén i Lysekil fyller 40 år på julafton.
Handbollsspelare och tränare på toppnivå. Thomas Franzén i Lysekil fyller 40 år på julafton.

Thomas Franzén - född in i idrotten

Sensation var ett lättviktigt ord när Lysekils handbollsklubb en gång gick upp i elitserien. Av 16 spelare var 15 egna förmågor. Enastående av en liten kommun. Konstaterandet kommer från Thomas Franzén, handbollstränare på nordisk elitnivå och lysekilsbo.

ANNONS
|

De första fem åren bodde familjen på Järnvägsgatan, intill Bryggarbacken, som innan storhusbyggen var ett suveränt lekområde för områdets ungdomar. Där fanns centrums bästa kälkbacke.

Som liten fick Thomas tidigt inblick i flera bollsporter. Pappan jobbade i fritidsnämnden och Thomas var med när han kritade och klippte gräs. Pojken blev ett litet inventarium i idrottshallen. När LHK spelade var Thomas alltid på plan i halvlekspauserna och lekte med bollen.

– Jag glömmer aldrig när jag som liten fick följa med min farfar, pappa Hasse spelade med, när Lysekils AIK mötte PSV Eindhoven.

Stjärnor som Edström och Nordqvist imponerade stort på lille Thomas.

ANNONS

Tidigt började han träna handboll i LHK. Thomas första utmaning var att springa snabbare än en äldre spelare som hette Jan-Åke Karlsson. Vinnarinstinkten fanns tidigt.

För LHK spelade han i alla lag från pojk-till A-lag och han spelade fotboll med Lysekils AIK och Slättens IK. Gång på gång berättar Thomas om den stora händelsen när lilla LHK gick upp i högsta serien.

Vi jämför med Ljungskile där större delen består av köpta spelare.

– Jag har tränat flera nordiska storlag och fått distans till LHK:s bragd. LHK hade inga pengar och hade bara en spelare utifrån, Benny Abrahamsson.

Lycklig Göteborgstid Thomas kom in på Sveriges enda handsbollsgymnasium som fanns i Göteborg och där var Danne Lindqvist tränare. Under tiden i Göteborg träffade han sin blivande fru Anneli med rötter från Brastad.

Därefter spelade Thomas i fyra år i elitserien med Redbergslid. En knäoperation satte stopp för fortsatt spel. Thomas kom senare att jobba inom RIK med marknadsfrågor där han efterträdde Peter Genzel.

Lysekil blev nästa arbetsplats. Thomas blev vikarierande idrottslärare. På hemmaplan arbetade han också en tid som lantbrevbärare på Stångenäset och som cyklande brevbärare i Lysekils innerstad.

Handbollen lockade nu på tränarnivå och tillsammans med brorsan Michael gick Thomas en T 3 utbildning på Bosön.

ANNONS

En dag ringde det Inkörsporten till tränarlivet var ett samtal 1998 från Norge. Nynorska är svår att förstå, samtalet kom från Stord på västlandet och Thomas förstod att en klubb ville ha en svensk tränare. Thomas nappade och reste med familjen till Stord, en ö med 20 000 invånare och en handbollsklubb,

– Vi lyckades för året efter gick vi upp i högsta serien, säger Thomas.

Nästa klubb blev danska Viborg där Thomas förde laget till att vinna Guldcupen. När inte framgångarna fortsatte fick Thomas lämna.

Nu fick Thomas jobb hos Kropps och även där fortsatte framgångarna. Kropps hade många spelare som var hungriga efter spel i högsta serien och dit kom laget också.

– En stormatch med Kropps som Thomas minns är när man i Uddevalla slog hans gamla klubb RIK med 29–19. Kropps förlorade bara åtta av de senaste 47 matcherna.

– Jag har varit i många handbollshallar i Norden och den hetaste var ett fullsatt Agneberg.

Åter till Norge 2007 var det åter dags för Thomas att pendla till Norge. Nu till Sandefjord. Familjen bodde i Lysekil och till Sandefjord kunde han i bra väder åka färja från Strömstad eller om det var storm åka den lugna leden Moss-Horten.

ANNONS

En tid pendlade Thomas till Stord, norr om Bergen. Det blev många resor med bil till Oslo och sedan flyg till Stord.

– Men det blev för dyrt, noterar Thomas, hundratusentals kronor. Så det blev att köra på norska vägar som inte var så bra.

Det sista tränarjobbet var i Trelleborg. Som vanligt när inte framgångarna kommer med en gång är det tränaren som får gå. Thomas vände bilen mot Lysekil.

– Tränarjobb är inte någon man söker på arbetsförmedlingen, säger Thomas. Tillfälligheterna avgör arbetstillfällena.

Thomas är också öppen för andra jobb och han har vissa trevare ute

– Vi får se vad det blir.

Handbollen är inte helt lagd på hyllan för han är med och tränar ett av barnens lag för LHK.

Familjen Franzén är lika med idrott. Thomas har spelat tennis och nu golf, sonen Axel spelar handboll, fotboll och hockey och dottern Josefin spelar handboll. Alla stöttas av Thomas, pappa Hasse, gammal fin LHK-spelare, och mamman Irene, pensionär som jobbar för LHK.

Bor: Kaprifolvägen 35, Lysekil

Familj: Hustrun Anneli, barnen Josefine och Axel

Jobbat som: Idrottslärare, brevbärare

Spelat handboll med: LHK, Redbergslid

Tränat: Kropps, Trelleborg, norska Stord och Sandefjord, danska Viborg

Djur: Den snälla katten Wilma

Beskriv dig själv: Målmedveten och positiv

Fritiden: Golf. Det är en sport man kan hålla på med i många år

Tv: Jag har inte alla kanaler men jag försöker se allt om handboll

Idrottsjournalistiken: Har blivit mera kvällstidningsinriktad

Musik: Från country till Thin Lizzy

Norgekontakt: Familjen åker varje år till vänner i Stord och dessa kommer på besök till Lysekil

Aktuell: Fyller 40 år på julafton.

ANNONS