Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Privat

Ulf Bertilsson hos Rotary Kungshamn

Kungshamns rotaryklubb har haft besök av Ulf Bertilsson. Han arbetade några år på ABBA i Kungshamn innan han blev chef på Domstein. Där var han 21 år innan han pensionerade sig. Numera är han en aktiv pensionär med flera konsultuppdrag samt en hel del ideellt arbete.

Ett uppdrag har handlat om försöken att odla jätteräkor i Lysekil. Odlingen skedde i bassänger på land, vilket bland annat garanterar antibiotikafria räkor. Försöken pågick i två år och resultatet var mycket positivt. Flera krögare i Stockholmsområdet var mycket förtjusta i räkorna, de var, enligt dem, mycket smakrika och bra i formen. Tyvärr uppstod stridigheter bland chefspersonerna och försöken lades ner. Bertilsson närde en förhoppning om att odlingen kanske skulle kunna återstarta.

Som konsult är han också behjälplig i utbyggnaden av kiselalgsodlingen i Kungshamn. Det finns färdiga ritningar, bygglov och mark för uppförande av den byggnad vid Hagaberg där odlingen kommer att bedrivas. Det är bara ett aber – får Smögens lax tillstånd att odla lax? Kiselalgsodlingen och laxodlingen utgör en symbios. Restvattnat från laxodlingen är föda till kiselalgerna och restprodukterna från kiselalgerna ska återföras till laxodlingen, bland annat i form av kväve, fosfor och syre. Utan näringen från laxodlingen måste näring till algerna köpas in till en betydande kostnad för algodlingen. Får Smögens lax inte tillstånd kommer kiselalgsodlingen tvingas att flytta till Norge.

Ytterligare en algodling håller på att utvecklas i Lysekil. Det är ett australiensiskt projekt som man tagit upp på KTH i Stockholm. De odlade algerna görs till pulver. Detta pulver tillsätts födan hos nötkreatur och därmed minskar deras metanutsläpp med över 50 procent. Även detta en viktig miljöinvestering.

Ideellt har Ulf Bertilsson arbetat med näringslivscentrum. Där har han samlat ett 60-tal näringsidkare från Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Ett projekt var att om möjligt skaffa arbete till medföljande (Medflyttande.se). Företagen i dessa kommuner är i behov av välutbildad personal men ofta har dessa personer en äkta make eller sambo som också behöver arbete. Dessa har man kallat medflyttare och försökt få gruppen näringslivsidkare att skaffa arbete till dem. Bertilsson var inte helt nöjd med utfallet – antalet medflyttare var lägre än man hade planerat från start och sju medflyttare hade fått arbete.

Han har också engagerat sig i att Preem ska få tillstånd för att bygga ut. Stora skyltar är uppsatta i Lysekil.