Ali Hussein Taha står framför de hungerstrejkande. Strejken påbörjades under gårdagen. Tre av hans söner har fått reda på att deras asylansökningar avslagits.
Ali Hussein Taha står framför de hungerstrejkande. Strejken påbörjades under gårdagen. Tre av hans söner har fått reda på att deras asylansökningar avslagits.

Fem flyktingar fick avslag

Fem av de 150 palestinska flyktingarna från Italien, som just nu bor i Munkedal, fick i går avslag på sin ansökan om asyl i Sverige. Beslutet meddelades på svenska, utan närvarande tolk och genom att hungerstrejka visar nu flyktingarna att de är missnöjda med hur de behandlats.

ANNONS
|

Stämningen var tryckt i det varma högsommarvädret då Sameh Ayesh berättade om situationen för flyktingarna på Åtorps herrgård. Under dagen hade fem personer fått avslag på sina ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Besluten lämnades i form av brev skrivna på svenska, något som gjorde många upprörda.

– Om vi inte kan läsa svenska, hur ska vi då förstå det här beslutet? frågade sig Sameh Ayesh, inofficiell talesperson för de palestinska flyktingarna som kommer från Syrien och Irak. Normalt får personer som oss tillgång till översättare när vi ska få reda på vad myndigheterna säger och beslutar, fortsatte han.

ANNONS

– Generellt är det så att avslag på asylansökan underrättas muntligen tillsammans med tolk för att då ha möjligheten att gå igenom beslutet, säger flykting-
advokaten Tomas Missne i Göteborg. Men i vissa fall kan den asylansökande tidigare under processens gång ha blivit underrättad om att beslutet kan meddelas på annat sätt.

Hungerstrejk

Många av flyktingarna var även upprörda över att det bara var ett fåtal som fått besked, även inom en och samma familj. Ali Hussein Taha väntade fortfarande på besked, samtidigt som tre av hans söner fått brev om avslagna ansökningar. Många uttryckte oro för att detta kan splittra familjer.

Under eftermiddagen började alla män och kvinnor över arton år att hungerstrejka mot myndigheternas behandling. Deras krav var att få tillgång till advokater och bli hörsammade av högre tjänstemän på Migrationsverket, FN och EU-kommissionen. Allt för att kanske finna en lösning på den situation de befinner sig i.

Svår situation

Situationen är svår för personer som vill söka asyl inom EU, menar Tomas Missne. Dublinförordningen gör det möjligt för svenska myndigheter att skicka tillbaka människor som redan fått asyl i ett annat EU-land, även om de asylsökande själva hävdar att de inte är säkra om de skickas tillbaka. I och med att både Sverige och Italien undertecknat Genèvekonventionen anser svenska myndigheter att det är de italienska myndigheterna som ansvarar för deras säkerhet.

ANNONS

–‑Dublinförordningen kan göra människor väldigt rättslösa och samtidigt låta myndigheter slå dövörat till. I teorin kan man se en motsättning mellan Genèvekonventionen och Dublinförordningen, säger Tomas Missne.

ANNONS