Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Gerlesborgs historia fängslade sommargästen

Vattnet mellan Bovall och Gerlesborg skiljer inte bara platserna åt geografiskt. Bottnafjorden utgör även en dialektal gräns. I den nyutkomna boken Gerlesborg, Från superi och synd till sommaridyll berättar Jesper Gunnarsson om invånarna i Gerlesborg – och deras speciella språk.

Jesper Gunnarsson är född i Valbo utanför Gävle men har alltid varit i Gerlesborg på somrarna. Idén att skriva en bok fick han för tio år sedan när han ärvde några negativ föreställande grovarbetare från bygden. Bilderna hade tagits av Henrik Almqvist.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Jesper blev intresserad av byns historia och började ett intervjuarbete. Boken, som efter ett decenniums arbete nu är färdigställd, handlar om Gerlesborg och dess invånares historia under 1800- och 1900-tal.

Verket har vuxit fram genom intervjuer och samtal med dem som nu bor i Gerlesborg. Genom dessa möten har han fått höra berättelser om en mängd olika personer, bland annat entreprenören Linnea Hallberg. Hon föddes i Grebbestad 1906 och startade efter en turbulent tid i Tyskland ett mycket framgångsrikt pensionat i Gerlesborg.

Jesper Gunnarsson påpekar att de flesta biografierna handlar om män, men att det även finns intressanta kvinnoöden.

Han intresserade sig för dialekten under intervjuarbetet. Han har lyssnat på språkanvändarnas dialekt, spelat in talet och sedan återgett detta i bokens senare delar. Bland annat har han gjort en ordlista med lokala ord som används i Gerlesborg och skrivit hur dessa betecknas i vanlig svenska.

– De här orden som bara Gerlesborgsborna förstår är i många fall väldigt användbara. Ibland när jag ska beskriva något så hittar jag inte något bra ord på mitt uppväxtspråk. Då kan i stället dessa dialektala ord passa mycket bättre, berättar han.