Casper Jarnebrink har inrättat en sträng, närmast militär arbetsdisciplin, i repetitionerna inför Arvingarnas utsålda krogshow Hits, härliga återblickar och party.
Casper Jarnebrink har inrättat en sträng, närmast militär arbetsdisciplin, i repetitionerna inför Arvingarnas utsålda krogshow Hits, härliga återblickar och party. Bild: Jenny Ingemarsson

"Vi måste vara rädda om Arvingarna"

Tre decennier, arton skivor och 120 spelningar om året. Jonathan Bengtsson spenderade en dag med Arvingarna på Kajskjul 8 för att ta reda på hur de fortfarande kan stå ut med varandra.

ANNONS
|

– Blåsinstrument! Det har vi aldrig haft tidigare! Casper Janebrink pekar mot bandets två inhyrda blåsmusiker som om han precis upptäckt botemedlet till en svår neurologisk sjukdom. Vi befinner oss inne på Kajskjul 8 i Göteborg, dagen före premiären av Arvingarnas utsålda krogshow Hits, härliga återblickar och party.

LÄS MER:Arvingarna gör krogshow i Göteborg

Partillebandet har nu varit verksamma i tre decennier och släppt ifrån sig 18 skivor, det är 25 år sedan låten Eloise plöjde in över tusentals värnlösa hushåll runt om i landet. Kanske borde en viss mättnad ha trängt in hos medlemmarna efter all denna tid. Men under veckans repetitioner har Casper Janebrink inrättat en sträng, närmast militär arbetsdisciplin.

ANNONS

Kajskjul fram till åtta på kvällen. Sedan hem. Efter detta ett par timmars arbete till, och sen kapitulera i säng vid halv ett. Nästa dag upp tidigt och ut med hundarna.

– När vi är klara kommer vi nog trilla ihop där borta i varsin liten hög, med en Heineken i handen. Casper pekar ut mot Casino Cosmopol bredvid.

En sund strategi för att stå ut

Hits, Härliga återblickar och party har egentligen inga andra ambitioner än de som namnet avslöjar. Här ska dörren till det förflutna vräkas upp. Här ska låtar som Pamela och Bo Diddley framföras inför 600 förfriskade gäster, i ett sammanhang som strävar mot mycket lösa stämningar.

– Vi har haft en tanke om att människorna som var unga när vi började ska komma tillbaka nu, och kanske lyckas hitta fram till samma känslor som de kände när de stod längst fram på våra konserter för 25 år sedan, menar gitarristen Kim Carlsson under en mindre lunchpaus vid ett av lokalens långbord.

Men föreställningen är inte bara nostalgi. Också en symbol över hur väl Arvingarna har lyckats hålla tiden på avstånd. Att över huvud taget komma överens efter 30 år tillsammans borde vara en prövning, att inför varje konsert pressa fram någon slags gemensam lust minst lika besvärligt. Men bandet har utvecklat en sund strategi för att stå ut med varandra: de har slutat träffas.

ANNONS

– Vi umgås nästan aldrig på fritiden numera, säger Kim. Innan åkte vi på semester ihop, nu har alla varsitt rum när vi bor på hotell. Vi känner inte samma behov av att vara med varandra helt enkelt.

Kan du sakna hur det var tidigare?

– Vi var väldigt obundna då, runt Eloise där. Det kan man sakna, att vara 25 och bara kunna dra när man vill vart som helst. Nu hade det varit omöjligt.

Omöjliga att ogilla

Att tycka illa om Arvingarna är svårt, kanske omöjligt. Alla man frågar inne på Kajskjul svarar ungefär så. Bandets koreograf och andlige rådgivare Susanne Bertlin är inget undantag.

– De är liksom inga killar, inga douchebags. De har sin charm och sin ungdomlighet kvar.

Hon blev anlitad för att bandet ville kunna röra på sig på ett annat vis på scen och det är inte alla som hade gjort det såhär långt in i karriären. Susanne står med båda händerna bakom ryggen som om hon förkunnar någonting.

– Andra kan bli så… gubbiga när de blir äldre. De tröttnar på att göra nya saker och nöjer sig. De tänker ”jag är klar, jag orkar inte mer nu, det får bli såhär”. Men Arvingarna tar fortfarande på sig utmaningar.

ANNONS

LÄS MER:Maxad nostalgitripp i Arvingarnas första krogshow

Samtidigt går Casper runt på scen och övar in föreställningens avslutningslåt The Last Song. Han sjunger: ”Stanna och tjata med en vän, skänk en tanke till taxichauffören hem”.

– Vi måste vara rädda om Arvingarna, konstaterar Susanne över musiken.

Det handlar om dans

Under Hits, återblickar och party är det tänkt att alla medlemmarna i Arvingarna ska släppa sina instrument och på ett annat vis möta publiken. Det handlar om dans. För Tommy Carlsson har detta varit något av en möda. Han har under sin tid i bandet varit planterad bakom trumsetet, varifrån man framgångsrikt kan undgå rörelse av mer ambitiös karaktär. Under hans ord trycker en viss oro, så här dagen före premiären.

– Det är inte min grej, det ska jag erkänna. Men vi ska egentligen inte dansa, detta är verkligen ingen dansföreställning, utan vi ska mer … byta lite positioner, sådär. Vi är inte som Danny direkt. Men Casper skulle säkert reda ut lite mer dans, han är ändå hyfsat bra på såna grejer.

Har det alltid varit naturligt för Casper att vara frontman?

– Han har ingenting emot det, det är jag övertygad om. Han har alltid stått där framme och pratat mellan låtarna. Och i och med att det är han som sjunger på Eloise så har också media framställt honom som en frontfigur, det är inte Casper själv som har tagit den positionen. Det bara blev så, lite.

ANNONS

Blir ni andra någonsin avundsjuka på att Casper tar stå mycket utrymme?

– Nä, det är mest skönt att någon tar den rollen faktiskt.

Situationen är nästan övernaturligt hygglig. Något senare framkommer dock viss information, som korrigerar bilden av Arvingarna som välartade gossar.

– Jag vet inte riktigt om jag får säga det här, inleder Tommy, sittandes längre bort i den mörka lokalen, som denna friska höstdag alltmer kommer att kännas som ett rävgryt.

– Casper hade länge en pärm full med alla låtar nedanför sig, han glömmer lätt texter. Och en gång när vi var ute och spelade i Falkenberg sprang det fram en berusad man och knyckte pärmen. Bara tog den och började kuta. Casper sprang efter och fick faktiskt tag i honom. Han slet ifrån honom pärmen, vände på den och slog den en gång hårt och bestämt, rakt i huvudet på killen! Poff! avslutar Tommy.

Ser inget slut på karriären

Under eftermiddagen fortsätter repetitionerna. Casper, som i våras vann TV4-programmet Stjärnornas stjärna, bränner ur sig refrängen till We Are The Champions. Under låtens slutsekund driver han uttrycksfullt ner ena knät mot golvet. Upprepar samma rörelse ett par gånger. Mumlar i mikrofonen för sig själv: ”Såhär? Kanske såhär?” Ett par minuter senare sitter 48-åringen mittemot mig.

ANNONS

– Det går nog inte en kväll utan att jag tappar bort mig lite, eller spelar fel. Och så länge jag gör det så kan jag fortsätta, då finns det någonting att förbättra. Om man skulle stå och göra rätt varje kväll, då hade det snabbt blivit tråkigt. Man strävar hela tiden mot att få den lilla rysningen inombords som kommer när det är bra.

Den där lilla rysningen, kommer den lika ofta nu som tidigare?

– Jo, det skulle jag nog säga, svarar Casper sorglöst.

När Hits, härliga återblickar och party når sitt slut i mitten av november ska egentligen ingenting förändras. Nästa år firar Arvingarna 30-årsjubileum, och medlemmarnas tillvaro lär då glida upp i överväxeln. Det har även skickats in bidrag till Melodifestivalen, flera stycken. I veckan kom beskedet om att de återigen ställer upp. Tommy Carlsson ser ännu ingen kant.

LÄS MER:Här är veckans bästa nya låtar

– Ofta kan jag känna att, fan nu kör vi på, jag klarar lätt tio år till. Det känns inte jobbigt på något sätt. 40 år, det tar vi vet du. Men efter det får vi se. Nu firar ju farsans band Flamingokvintetten snart 60 år tillsammans. Det är trettio år till; jag är femtio år nu. Det är inte helt säkert att man pallar med, kanske är man inte ens kvar då.

ANNONS

Liemannen kan komma.

– Han kan knacka på dörren.

Fakta:

Vad: Arvingarna, som sätter upp krogshowen Hits, härliga återblickar och party på Kajskjul 8.

När: 12 oktober till 14 november.

Vilka: Arvingarna är ett dansband från Göteborg bestående av Casper Janebrink, Lars ”Lasseman” Larsson och bröderna Tommy och Kim Carlsson. Flera av medlemmarna har föräldrar som spelat och spelar i dansbanden Flamingokvintetten och The Streaplers.

ANNONS