Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/35

Denna artikel ingår för dig som är kund.

En kväll i improvisationens tecken

Fem, fyra, tre, två, ett – kör! Publiken räknar ner på Studio 32. Trots att åskådarna och spelledaren Malin Harvey satt ramarna för det som ska utspelas sig framför dem är det ingen som vet vad som kommer att hända när skådespelarna gör entré och börjar improvisera.

I flödet av evenemang är det inte ofta som improvisationsteater tar ett steg fram och talar om att den finns att se. Teaterföreningen Studio 32 gör dock detta regelbundet varje termin, och denna måndagsspelning har sin förklaring i att det är en kurs som är på väg att avslutas och som inte hann med detta före jul. Improvisation som underhållning kunde det vara mer av, är önskemålet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

– Drömmen vore ju att publiken vet att en särskild dag i månaden är det improvisationsteater på Studio 32, säger Magdalena Nilsson, producent och styrelseledamot i föreningen.

Tiokamp

Efter uppvärmning av aktörerna och introduktion till publiken är det så dags att släppa loss det sju personer stora startfältet i en teaterns tiokamp. Till varje scen lottas aktörerna ihop och publiken ger poäng genom applåder.

Innan publiken släppts in på sina platser har de fått förbereda ett par scener genom att skriva ner enstaka ord eller hela fraser på lappar.

Ingen av de tio scenerna är den andra lik, och publiken får också i de flesta fall bestämma platsen för scenen och vilken relation aktörerna har till varandra, vilket kan vara allt från främlingar i djungeln till barndomskompisar som träffar varandra på en buss. Den senare i en scen där aktörerna dessutom ska byta genre, den här gången blev det ett tvärt kast mellan western och kostymdrama på 1700-talet.

Det är inte bara byte av spelstil som skiftar, även byte av tempo förekommer. I stående, sittande och liggande får inte de tre aktörerna ha samma position utan måste byta beroende på vart handlingen styr dem, eller tvärtom. I Alfapet får skådespelarnas dialog ta sin början i den bokstav som föregående aktör avslutade sin replik med.

Stoppar

Till de charmigare scenerna hör Spacejump, med fyra aktörer inblandade. En aktör inleder sin scen, och när aktör 2 tycker att det är dags att byta scen stoppar hen och inleder en helt annan handling. Så håller det på tills alla fyra varit inne och aktörerna återgått till den första. Invecklat men charmigt.

Måndagens tävling i Micetro lockar fullt hus på Studio 32, om än ett litet antal. Malin Harvey missar inte tillfället att bjuda in till en ny kurs i improvisation, kanske någon i den engagerade publiken har blivit inspirerad.