Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Föräldranostalgi i höstens utgivning

Grekiska gudar, asar och tekniklektioner för nyfikna barn - samt nostalgiska vuxna. I höstens pedagogiska utgivning dyker flera av 1970-talets klassiker upp i ny skrud. Men även namn som Jonathan Franzen, Peter Høeg och Josefine Klougart väcker förväntningar. Vi tipsar om ytterligare höjdpunkter.

Moderniserade retrofavoriter

Den genomskinliga diskmaskinen fortsätter fascinera på Tekniska museet, år efter år. Så funkar det alltså när disken blir ren. Samma aha-upplevelse bjuder Joe Kaufman på när han i "Så funkar det" visar hur bilen fungerar med hjälp av en handvisp, en borrsväng, en tändare och en parfymflaska. Superpedagogiskt, men lätt daterat med bilder på käcka kärnfamiljer. Nu kommer en svensk nyutgåva av bland andra Mats Wänblad, med tydlig inspiration från Kaufmans förlaga.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Föräldrar som växte upp på 1970-talet kan säkert också lockas av två andra uppfräschade nyutgåvor: "Gudar och hjältar i nordisk mytologi" och "Grekisk mytologi - gudar hjältar och monster". Myterna om Ask och Embla, Medusa och Poseidon har fått ett lite modernare språk, men Giovanni Casselis bilder är desamma.

Bortglömda pärlor

Sina första romaner skrev hon i fängelset, som utgjorde en frist från prostitution och Paris kriminella värld. Författaren Albertine Sarrazins korta liv är lika fascinerande som hennes böcker. "Astragal" beskrivs av förlaget som en roadmovie genom den undre världen i 1960-talets Paris. Albertine Sarrazins korta liv - hon dog bara 29 år gammal - har många likheter med huvudpersonen Annes.

Här i Sverige lyfts "Astragal" (kom i augusti) fram på samma sätt som två tidigare bortglömda, i efterhand haussade, romaner: John Williams "Stoner" och Paula Fox "Förtvivlade människor".

Höstens nervpärs

När fem års väntan går mot sitt slut är den givna frågan: Levererar Jonathan Franzen?

Ännu en gång fokuserar han på den löjliga familjen, och ännu en gång har han skrivit utifrån en kvinna.

Den nya romanen, "Renhet", handlar om den unga Pip, vars överbeskyddande mamma aldrig har avslöjat vem som är hennes far. Hennes eget sökande leder henne till en Wikileaks-liknande sekt i Östberlin som leds av förföraren Andreas Wolf, och gissa vad, inte heller han har något harmoniskt förhållande till sina föräldrar.

Enligt New York Times kritiker har Fanzen berikat sin röst med en hel oktav. I oktober kommer romanen på svenska.

Amerikanska med klassikerstatus

Under sin närmare 40 år långa författarkarriär har Marilynne Robinson hittills skrivit fyra romaner, men de har å andra sidan fått klassikerstatus. Hon har funnits i svensk översättning tidigare, men knappast fått den uppmärksamhet hon förtjänar. I höst återutges "Gilead" samtidigt som hennes senaste roman "Lila" kommer på svenska nu i september.

I "Gilead" summerar en 77-årig pastor sitt liv, medan den sistnämnda är ett slags kärlekshistoria om en flicka som växer upp i fattigdom och så småningom möter samme pastor. Båda romanerna, liksom "Home" från 2008, utspelas i den fiktiva Iowa-staden, men författaren själv säger att det inte handlar om uppföljare, snarare besläktade berättelser.

Tre tunga

Dansken Peter Høeg, fransmannen Michel Houellebecq och britten Ian McEwan är tre tunga namn i höstens utgivning. Høegs "Effekten av Susan" (september) beskrivs som det mest spännande han skrivit sedan "Fröken Smillas känsla för snö". "Underkastelse" (oktober), som utspelar sig 2022 när Muslimska brödraskapet har vunnit det franska valet, har på Houellebecq-vis redan väckt uppmärksamhet. Även McEwan återvänder till för honom typiska vardagsmoralfrågor, i "Domaren" (september).