Thor hamnar på planeten Sakaar och möter sin till förvåning Hulken i en gladiatorarena. Pressbild.
Thor hamnar på planeten Sakaar och möter sin till förvåning Hulken i en gladiatorarena. Pressbild.

Filmrecension: Thor: Ragnarök

Dunderduon Hulken och Thor teamar upp i den här underhållande uppföljaren om asaguden och hans dysfunktionella familj.

ANNONS
|

"Thor: Ragnarök" handlar inte bara om att värma upp publiken inför nästa megastorfilm om "Avengers" (eller jo, kanske lite). Men den tredje filmen om åskguden, regisserad av Taika Waititi ("Flight of the conchords", "What we do in the shadows") är klart värd att se helt i sin egen, totalflummiga och vildsint roliga, rätt. Att Chris Hemsworth är charmig visste vi redan men vid det här laget har han verkligen värmt upp hammaren ordentligt.

Tillsammans med Bruce Banner/Hulken, sin evige nemesis och brorsa Loke och den nya roliga bekantskapen Valkyria (en superlyckat rollbesatt Tessa Thompson) måste han försöka förhindra Ragnarök, det vill säga profetian om Asgårds slutgiltiga fall.

ANNONS

Upprinnelsen till alla problem verkar vara Odens olyckligt orättvisa föräldraskap. Det visar sig att hans förstfödda, dödsgudinnan Hel (Cate Blanchett på magnifikt förgörarhumör) fick göra Odens smutsgöra som ensambarn, bara för att sedan bli undanskuffad av favoriten Thor.

Inte konstigt att hon blev bitter, eller? Hur som helst är hon nu i hämnartagen. Men det spåret blir konstigt nog det minst engagerande i filmen, som blir roligare så fort den frigör sig från Eddan och kastar sig in i sitt eget självrefererande Marvel-universum.

Dr Strange (Benedict Cumberbatch) dyker upp, liksom Tony Starks avlagda kläder. I en ganska lång vistelse på den mystiska planeten Sakaar styr och ställer Jeff Goldblum som den enväldige Grandmaster. Där träffar Thor lite oväntat Hulken, som blivit planetens store gladiatoress.

I en pampig tillbakablick (får man hoppas på en film om den historien?) förklaras också ödet för den kvinnliga elitstyrkan Valkyriorna, vars enda återstående medlem nu tvekar att återvända till Asgård.

En mycket rolig biroll är också Korg, en inte så smart revolutionär-wannabe, med röst av regissören Taika Waititi själv, som på nasal nyzeeländska förgyller filmen med försynta små komiska höjdpunkter.

Det bjuds under drygt två timmar på en räcka totalt orimliga scener, som är genuint underhållande. Helheten når inte riktigt upp till "Guardians of the galaxys" eller "Avengers" höjder. Men vad det än är som de har hällt i vattnet på Marvel-fabriken på senare tid får vi hoppas att de inte slutar med det, för med det här resultatet orkar vi några superhjältevändor till.

ANNONS
TT
Fakta: Thor: Ragnarök

Originaltitel: Thor: Ragnarok

Genre: Fantasyaction

Premiär: 27 oktober 2017

I rollerna: Chris Hemsworth, Mark Ruffalo, Cate Blanchett med flera

Regi: Taika Waititi

Speltid: 2 timmar 10 minuter

Censur: 11 år

Betyg: + + +

ANNONS