"Mankell förde in världen på teatern"

Ett gatubarn i Maputo eller en sliten polis i Ystad. I Henning Mankells händer blev deras berättelser ett steg mot en bättre värld.Natten till måndagen avled författaren och dramatikern efter en tids kamp mot sjukdomen.

ANNONS
|

När Henning Mankell skrev lyssnade världen. Det insåg även författaren själv och när cancern drabbade honom för knappt två år sedan tog han sitt ansvar: han skulle självklart skriva även om detta. Hans artiklar om sjukhusbesök, diagnoser och cellgiftbehandlingar publicerades i Göteborgs-Posten men nådde långt utanför Sveriges gränser, och responsen från andra cancerpatienter var överväldigande.

- Han var en storslagen författare men han var också storslagen i sin sjukdom - en ledstjärna. Ibland var han lite ledsen över det han aldrig skulle hinna, vi hade många projekt på gång och skulle spela teater i Maputo, men vi hade aldrig några nedslående samtal, säger skådespelaren Krister Henriksson som spelade Kurt Wallander i 32 filmer.
Drev teater

Det var med kriminalromanerna om Kurt Wallander som Henning Mankell fick en offentlig röst och en förmögenhet som han sedan använde så väl han kunde. I Maputo i hans andra hemland Moçambique drev han länge landets enda teater, Teatro Avenida. I Sverige vittnar bland andra konstnären och politikern Dror Feiler om Mankells engagemang i Ship to Gaza och regissören Suzanne Osten berättar att hans stöd till Unga Klara möjliggjorde gästspel utomlands.

ANNONS

Wallandermiljonerna utgjorde också startkapital när han startade Leopard förlag tillsammans med vännen och förläggaren Dan Israel, för att ge ut politisk samhällslitteratur och litteratur från tredje världen. Dan Israel menar att Mankells litterära gärning inte får begränsas till kriminalgenren.

- Han var en av de stora författarna. Det som var speciellt med honom var att han så tidigt såg saker komma, säger Dan Israel och citerar Bob Dylan: "You don't need a weather man to know which way the wind blows":
- Han var sensitiv för det som låg i luften, och tog upp saker på ett tidigt stadium.
"Förde in världen"

Om Sjöwall/Wahlöö skrev om folkhemmets uppgång så skrev Henning Mankell om folkhemmets fall. Wallandersviten föddes ur den växande främlingsfientligheten och även i andra böcker och pjäser förutspår han den flyktingkris som är högst aktuell i dag. Dan Israel påminner om pjäsen "Lampedusa" och Suzanne Osten, som 2002 satte upp Mankells pjäs "Mörkertid", ser också ett förebådande i hans skrivande:

- De afrikanska temana och kolonialismen var helt nya för den svenska teatern. Han förde in ett nytt tema, världen, och världsengagemanget flyttade in på teatern.
"Tiden är knapp"

När Henning Mankell fick sitt sjukdomsbesked var han mitt i skrivandet av en resonerande bok om människans villkor. Allt stannade upp, sade han själv till TT, men så småningom var det vid skrivbordet som han kunde återerövra vardagen. Resultatet blev hans kanske mest personliga bok, "Kvicksand". Där skrev han om livsavgörande ögonblick: om möten med gatubarn i Maputo, om konstupplevelser och om den egna uppväxten. Han konstaterade att för honom är den kreativa driften själva livsdriften, och in i det sista planerade han för framtiden: resor till Afrika, en ny Wallanderbok till nästa års 25-årsjubileum och pjäser till Radioteatern.

- Tiden är knapp. Du hittar aldrig en 25:e timme som du tappat bort i någon påse i köket. Den finns inte. Alla människor måste bestämma sig för vad de inte vill göra. Jag har varit ganska duktig på det, att alltid värdera min tid, sade han i en intervju med TT förra hösten.

Dan Israel, Mankells förläggare och personlige vän sedan 40 år:

- För Henning var skrivandet livsluften.
- Han hade planer på att skriva en ny Wallanderbok lagom till 25-årsjubileet nästa år, han hade flera idéer. Han såg nog framför sig att han skulle kämpa länge än. Det han var mest rädd för var att inte kunna skriva, att bli avslagen och trött, och dit kom han aldrig.

Krister Henriksson, skådespelare och nära vän:

- Jag vägrar att "minnas" Henning, för mig är han i högsta grad levande. Jag kommer att ringa och ringa honom till jag en dag förstår att han inte svarar.

Suzanne Osten, regissör som arbetade tillsammans med Mankell i flera projekt:

- Han var en verkligt generös mentor. Han såg mycket teater och var väldigt nära teaterns uttryckssätt. Jag tror att det är en anledning till att han skrev så spännande böcker, det finns en väldigt dramatisk känsla i dem.

Robert Johnsson, som i många år arbetade som Henning Mankells faktagranskare:

- Jag är väldigt ledsen. Jag har förlorat en personlig vän. Nu går mina tankar till hans hustru Eva och hans son Jon, säger Robert Johnsson.

Dror Feiler, musiker och talesperson för Ship to Gaza:

- Han var otroligt viktig för Ship to Gaza på många sätt och vis. Framför allt genom sin förankring i kampen mot apartheid och andra orättvisor i världen, Ship to Gaza var en direkt fortsättning av hans kamp för rättvisa i världen och i förlängningen mot diskriminering och rasism. Han var väldigt viktig genom sin konsekvens och han var också en brygga mellan dem som kämpade på 60- och 70-talen och de som kämpar i dag.

Malte Forssell, som producerade 31 av Wallanderfilmerna:

- Han lämnade ett mycket stort förtroende men var ändå noggrann med att man skulle göra det i hans anda. Han var skön att ha med sig för man kunde ringa och fråga honom om saker, "är det okej att vi gör så här?". Han var alltid tillgänglig.

Rolf Lassgård, skådespelare som var den förste att spela Kurt Wallander:

- Jag är chockad. För mig är det här en unik röst som har gått bort, som kommer att vara otroligt saknad. En unik röst på det sättet att han hade en otrolig förmåga att se det här lilla landet Sverige och sätta det i ett internationellt perspektiv. Den rösten har för mig varit väldigt betydelsefull, säger Lassgård.

Född 1948, uppväxt i Sveg i Härjedalen med pappa, farmor och syskon. Mamman lämnade tidigt familjen. Hoppade av skolan som 16-åring för att resa till Paris.

Gift med regissören Eva Bergman, sonen Jon och bonusbarn.

Bodde dels utanför Göteborg, dels i Maputo, Moçambique. Där var han konstnärlig ledare för Teatro Avenida.

Debuterade 1973 med "Bergsprängaren" men det stora genombrottet kom 1991 med kriminalromanen "Mördare utan ansikte" om polisen Kurt Wallander i Ystad. Serien om Kurt Wallander banade väg för det som brukar kallas det svenska deckarundret. Böckerna såldes i stora upplagor över hela världen och flera av böckerna har filmatiserats med Rolf Lassgård och Krister Henriksson i huvudrollerna som Wallander.

Han har också skrivit flera böcker om Afrika, bland annat "Comédia infantil" (2007), som fick SR:s romanpris, och barnboken "Eldens hemlighet" (1995).

ANNONS