Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bland glasplåtarna. Gunnar Malm kom med idén till temat för den nya årsboken. Under en genomgång av fotosamlingarna i arkivet, på Kulturvårdscentrum, noterade han att många av bildernas upphovsmän var kvinnor.

Med för blick kvinnliga fotografer

Kvinnor bakom kameran är titeln för den nya årsboken från Bohusläns hembygdsförbund och museum. Här uppmärksammas ett urval av kvinnliga fotografer i Bohuslän och Göteborg från mitten av 1800-talet fram till idag.

På kulturvårdscentrum i Uddevalla, där Bohusläns museums fotosamling förvaras och vårdas, finns cirka 350 000 negativ bevarade från bohuslänska fotografer. De manliga upphovsmännen dominerar. Men här finns också många bilder från kvinnliga fotografer, vilket museet och hembygdsförbundet nu valt att uppmärksamma.

– Kvinnornas historia lyfts fram allt mer, men än är inte balansen nådd. Och även när den nås, måste man fortsätta att lyfta fram kvinnors historia. Det tycker jag är en mission, säger Viveka Overland, verksamhetsledare för publicering vid Bohusläns museum och årsbokens redaktör.

– Sedan tror jag att det inte är så många som känner till att fotografyrket redan på ett tidigt stadium blev tillgängligt för kvinnor.

Starka kvinnor

Under 1800-talets mitt då de flesta yrken var mansdominerade och ofta gick i arv från far till son, var fotograferandet med sin nya teknik ett oprövat område. Något som gjorde det möjligt för kvinnor att slå sig fram.

– Traditionella yrken för kvinnor var sjuksköterska eller lärarinna, sedan har de alltid arbetat men oftast oavlönat. I och med fotograferingskonsten kunde de skaffa sig en yrkesidentitet, berättar Viveka Overland.

– Många tyckte nog också att det var härligt att få en egen inkomst och kunna bestämma över sitt liv själva.

Den första kvinnliga fotografen i Uddevalla är, efter vad man känner till, Josephine Rydholm, som öppnade en egen ateljé på Söder 1860. Så småningom kom den att övertas av en av våra mer kända fotografer, Maria Lundbäck, som är ett exempel på dem som blev framgångsrika yrkeskvinnor och drev ateljéer med flera anställda.

Vilka kvinnor var det då som blev fotografer? Gunnar Malm, verksamhetsledare på Kulturvårdscentrum berättar:

– Ofta var det starka kvinnor och många av dem förblev ogifta. Så fort de gifte sig fick de ingen chans att utöva sitt yrke. Då skulle de stå vid spisen och serva ungarna. Det finns undantag, men ofta blev det så att de som gifte sig fick fortsätta med fotograferandet som en hobby.

Geografisk bredd

I årsboken presenteras både amatörfotografer och yrkesverksamma. Urvalet har delvis styrts av det material som finns tillgängligt, men man har också velat ta med de fotografer som upplevts som de mest kända i området från Göteborg i söder till Strömstad i norr. Det är dock inte ett heltäckande urval, utan representativt, påpekar Viveka Overland.

– Det kan finnas mängder av fotografer som vi inte känner till. Många samlingar har försvunnit under årens lopp. Exempelvis försvann de flesta av Selma Sahlbergs glasplåtar i samband med en auktion, men några av dem har vi lyckats rädda, säger Gunnar Malm.

– En del glasplåtar har folk också gjort sig av med. Man tycker att det här är ju inget spännande, bara en massa porträtt, men nu när vi har börjat föra över bilder till nätet, visar det sig att det är de som intresserar folk allra mest.

Poträttfotografier är också det som dominerar samlingarna, troligtvis på grund av att det var där den största försörjningsmöjligheten fanns. Men under arbetet med årsboken har man valt att bredda motivkretsarna och även tagit med bilder av såväl landskap, stadsvyer och dokumentation av arbets- eller fritidsmiljöer.

Varierad information

Fotograferna presenteras i längre eller kortare avsnitt, beroende på den information som gått att få fram. För de tidiga fotograferna så som exempelvis systrarna Hedberg från Lysekil, verksamma kring sekelskiftet, har det inte funnits så mycket skrivet material att tillgå. I andra fall har det varit lättare.

– Exempelvis kunde Brita Josefson som arbetat som assistent hos Selma Sahlberg ge oss en fin beskrivning. Hon berättade att Sahlberg var så noga med sina bilder och korrigerade dem på plåtarna, att det ibland var fler blommor i brudens bukett på bilden, än var det varit i verkligheten.

Leibovici ställer ut

Den sista fotografen som presenteras i årsboken, den nu verksamma Susanna Leibovici, knyter samman gånga tider men nutid. 2008 kom hon ut med boken M/S Atene – ett sekel under segel. I sommar presenteras en utställning med hennes bilder på Bohusläns museum.