Bohuslän har ett rikt och brokigt kulturliv, både på de större orterna och långt ute på landet, både via större aktörer och enskilda kulturutövare. Förutom utställningarna på museet och i konsthallen, har Bohusläns museum aktiviteter nästan varje vecka. Det är bio, föredrag och konserter. I Uddevalla ligger även Regionteater Väst som producerar nya föreställningar varje år, och Bastionen där flera musikföreningar ordnar konserter. Ett av de mest besökta turistmålen, festivalen L'Jazz, ligger i Ljungskile.
Jag skulle kunna rada upp mer såklart. Som alla Folkets hus, Riksteaterföreningarna i Uddevalla, Lysekil och Sotenäs som ser till att vi här får ta del av teater, eller Kulturhuset Hav och Land som nysatsar på Öppen scen. Till påsk öppnar konstnärer upp sina ateljéer under konstvandringen i Norra och Södra Bohuslän, och visste ni att Tanum är Sveriges sjätte konstnärstätaste kommun? Kanske beroende på att de har flera konstnärliga utbildningar som drar till sig kulturutövare?
Att vi har ett kulturutbud beror ofta på eldsjälar som lägger ner tid och kraft på arrangemangen. Som exempel kan nämnas ljusfestivalen på Smögen och Elinorspelen på Skälebacken, där ideella krafter och det lokala engagemanget är A och O.
Men kultur är mer än att bara producera kultur eller att ta del av ett utbud. Det handlar om vem kulturen skapas för och vem som bestämmer vad vi ska ha för kultur, vad det får kosta och vem som ska betala. Kulturen speglar våra liv i dag, i går och i morgon, provocerar eller förskönar. Det handlar om värderingar som hela vårt samhälle bygger på.
I Uddevalla finns det ett stort intresse för offentlig konst. Det visar inte minst det stora engagemanget kring Syrisk häst vid Skeppsviken och fördröjningen av en skulptur på Drottninggatan där politikernas vilja spelar in. I Lysekil väckte muralmålningen på stadshuset debatt i somras och i januari blir det en ny medborgardialog om Stenens hus på Udden i Hunnebostrand.
Det finns även en diskussion om kultur på landsbygden, och om att det är de urbana normerna kring kultur som styr. I våras arrangerade Kultur i Väst en konferens i Åmål kring de frågorna och den nationella föreningen Unga på landsbygden som ordnar debatter, festivaler och konstutställningar, spikade upp ett manifest på toaletten under landsbygdsriksdagen i somras, med krav på en grundläggande kulturell infrastruktur i hela landet och att de vill kunna skapa utan att längta bort.
Nyligen anordnade Fyrbodals kommunalförbund ett seminarium för politiker, tjänstemän och konstnärer på temat vem som ska bestämma vilken konst vi ska ha, om huruvida politiker ska hålla armlängds avstånd till konsten och om hur man kan få till en bra medborgardialog om kultur.
En del av det stora kulturutbudet och en del av motstridiga viljor bland politiker och kulturintresserade speglar vi här på Bohusläningen. Men vi vill även ta del av era tankar kring kultur. Det kan vara utifrån något vi har rapporterat om eller en diskussion som pågår utanför vår radar. Vi vill helt enkelt få igång en levande diskussion om kultur i vårt område.
Så nu drar vi igång med kulturdebatt på Bohusläningen, som vi hoppas kunna locka er läsare att delta i. Vill du skicka in ett debattinlägg, mejla till nojekultur@bohuslaningen.se.