Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Rodin i skandinaviskt ljus

Auguste Rodin låter kropparna tala: hans skulpturer behöver ingen duva för att visa att det handlar om kärlek. För första gången på 27 år är det dags för en ny svensk utställning med en av konsthistoriens främsta.

Logistiken har varit utmanande: det handlar om många inlån, ömtåliga och skrymmande gipsskulpturer och kostsamma transporter. Väl på plats i Stockholm har skulpturerna försiktigt dragits uppför trapporna på Konstakademin med hjälp av kälkar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

- Senast vi på Nationalmuseum visade en sådan utställning var 1966 och Millesgårdens Rodin-utställning 1988 var den senaste i Sverige. Det finns många nya generationer att visa Rodin för, säger Berndt Arell, överintendent på Nationalmuseum som står bakom utställningen.

Skandinaviska samlare

Många av skulpturerna kommer från Musée Rodin i Paris, men utgångspunkten för utställningen har varit de Rodin-samlingar som finns i de nordiska länderna, framförallt Sverige, Finland och Danmark.

- Det är ett intressant forskningsområde som visar att Skandinavien var viktigt för Rodins karriär. Samlare som Ernest Thiel, prins Eugen och danska Carl Jacobsen fick stor betydelse för honom, säger den franska konsthistorikern Antoinette Le Normand-Romain som ägnat större delen av sitt yrkesliv åt Auguste Rodin på Musée Rodin.

I slutet av utställningens katalog finns en lista över alla skandinaver som kom i kontakt med Rodin, en imponerande samling där Carl Milles, Anders Zorn och Agnès de Frumerie bara är några namn.

- Här i Sverige känner inte alla till honom, men "Tänkaren" har alla sett. Vi vill förklara hur han kunde bli så mytomspunnen i sin samtid, säger Linda Hinners, utställningskommissarie.

Självlärd

Auguste Rodin ses än i dag som banbrytande. Han kom aldrig in på konsthögskola och byggde själv upp sin karriär och sitt namn. Hans naturalistiska syn krockade med den klassiska konstens idealiserade kroppar och en del av hans verk gjorde skandal: de verklighetstrogna skulpturerna var inte konst, menade kritikerna, utan en förolämpning mot den skapande människan.

Just svenska Nationalmuseum i Stockholm hör till dem som inte förstod hans storhet - museet tackade nej till skulpturen "Meditation" som visades på Stockholmsutställningen och erbjöds som gåva, den ansågs för konstig. Men samtida konstnärer slöt upp till Rodins försvar.

- Hans sätt att visa passion, kärlek och lidande är lika aktuellt i dag. Rodin får kropparna att tala för sig själv. Han behöver aldrig en duva för att berätta att det handlar om kärlek. Hans uppriktighet lyser igenom och det var något helt nytt på hans tid, hans sätt att vara ärlig mot naturen, säger Antoinette Le Normand-Romain.

Utställningen "Rodin" visar ett 50-tal verk och pågår till den 10 januari på Konstakademien i Stockholm, därefter visas den i Helsingfors.