- Den här sommaren har det känts som att allt jag gjort är att sitta vid mitt skrivbord och skriva och titta på alla andras liv på sociala medier där de går omkring ute på en strand eller klättrar i berg och tittar på uråldriga ruiner, säger Salman Rushdie.
Han dyker upp på sin litterära agents kontor på 57:e gatan med svettig panna under den babyblå basebollkepsen efter att ha promenerat genom Central Park i sensommarhettan. Han har bott i staden i närmare 17 år nu. Här utspelas också stora delar av hans senaste roman "Två år, åtta månader och tjugoåtta nätter".
"Superhjältefilm"
Handlingen liknar i mångt och mycket en superhjältefilm uppblandat med filosofi och mytologi. Ett monster sväljer turistfärjan som går ut till frihetsgudinnan i New York och i Mellanöstern sprider en zombieliknande armé skräck i Guds namn.
- Jag råkade förutspå Isis (IS, reds anmärkning). När jag började skriva den här boken för 3,5 år sedan var Isis namnet på en egyptisk gudinna, säger Salman Rushdie, men menar att det inte är så konstigt att det råkade bli så eftersom boken handlar om vad som händer när det rationella och det irrationella krockar.
- Organiserad religion är en av de starkaste irrationella krafterna som finns.
Revor
I boken har det uppstått revor i gränsen mellan människornas värld och älvlandet som befolkas av djinner, en sorts nyckfulla andeväsen hämtade från indisk och arabisk mytologi och som skapar kaos i människornas värld. Hoppet står till en brokig skara bland annat bestående av en trädgårdsmästare och en misslyckad serietecknare med dolda krafter.
- Djinnerna representerar det irrationella. Men också det irrationella inom oss. Det som intresserar mig är hur det fantastiska och det rationella samspelar. När de kommer samman skapas fantastiska saker, som konst. Men när de dras isär blir det till monster.
"Två år, åtta månader och tjugoåtta nätter" kan också läsas ut som "Tusen och en natt", den klassiska sagosamlingen som binds ihop av prinsessan Sheherazade som tvingas underhålla sin mordiska make med historier för att klara livhanken från natt till natt.
Drevs i exil
Den islamska filosofen Ibn Rushd som är en av bokens huvudpersoner är en sorts omvänd Sheherzade. För sina berättelsers skull riskerade han livet och drevs i exil för att ha försökt introducera Aristoteles teorier om förnuft och logik inom islamsk teologi. Precis som sin namne har Salman Rushdie fått se sina böcker brännas och tvingats gå under jord.
- Folk brukar fråga mig om jag ser Ibn Rushd som en representation av mig själv. Det är sant att hans historier försatte honom i fara och att han utgår från mig. Men de självbiografiska ekona blir det minst intressanta med romanfiguren när boken väl stod färdig, säger Salman Rushdie.
Ramaskri
Hans fjärde roman "Satansverserna" kom hösten 1988 och berörde delvis profeten Muhammeds liv. Det väckte ramaskri inom delar av den muslimska världen. "Satansverserna" brändes och bannlystes i flera länder, däribland i hemlandet Indien. Den 14 februari 1989 utfärdade Irans andliga ledare, ayatolla Khomeini en fatwa mot Salman Rushdie och prispengar för den som dödade honom. I nio år tvingades Rushdie leva med ständigt beskydd. Men trots att dödsdomen kvarstår påverkar fatwan inte längre det dagliga livet.
- Den är forntidshistoria nu för min del. Det är bara när jag pratar med journalister som det kommer upp, säger Salman Rushdie. Det var nio hemska år, men de nio åren tog slut för sjutton år sen. Nu har jag en författares liv.
Hur är det livet?
- Det är väldigt tråkigt. Jag är glad att kunna säga att mitt liv var alldeles för spännande ett tag och att det nu har det återgått till att vara tradigt.
