Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Inga Göransson (C), vice ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd och ordförande i Stiftelsen Bohusläns museum, är en av dem som skrivit under debattartikeln om museer om Förintelsen.  Bild: Ingvar Spetsmark
Inga Göransson (C), vice ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd och ordförande i Stiftelsen Bohusläns museum, är en av dem som skrivit under debattartikeln om museer om Förintelsen. Bild: Ingvar Spetsmark

Länsmuseernas samarbetsråd: Skapa 24 regionala museer om Förintelsen - inte ett centralt i Stockholm

Länsmuseernas samarbetsråd vill inte se ett centralt statligt museum om Förintelsen i Stockholm.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Länsmuseerna delar uppfattningen att Sverige bättre behöver främjar kunskapen, minnet och forskningen om Förintelsen. Detta behövs för att kommande generationer ska kunna dra lärdom om de fasor som nazismen utsatte miljontals judar och andra offer för. Samhället har ett gemensamt ansvar att föra vittnesmålen vidare och aldrig glömma dessa brott mot mänskligheten. Detta är särskilt viktigt nu då allt färre överlevande finns kvar i livet som själva kan berätta.

Länsmuseernas uppmanar dock utredningen och regeringen att tänka i andra banor för hur detta ska kunna ske. Det finns betydligt bättre sätt att förverkliga intentionen på och samtidigt effektivare nå de kulturpolitiska målen. Skälen för vår uppfattning är i huvudsak två:

För det första har ett centralt museum betydande svårigheter att nå ut till hela befolkningen.

Ett storstadsbaserat museum blir av naturliga skäl ett museum i huvudsak för storstadsområdets egna invånare och tillresta besökare. Övriga landets befolkning kommer inte ges samma förutsättningar att ta del av det viktiga innehållet. Kostnaderna för att hyra lokaler för en museibyggnad är också dramatiskt högre i storstadsområdena än ute i landet.

För det andra finns berättelser, händelser, vittnesmål, föremål och platser som rör den judiska befolkningens liv och historia, om antisemitism, förintelsen och flyktingmottagandet efter andra världskriget, utspridda i hela landet. Ute i länen finns exempelvis unik kunskap om livet i judiska församlingar, begravningsplatser, judiska familjers personhistorier och hur det gick till när de vita bussarna och vita båtarna anlände till Sverige med flyktingar. Länsmuseernas övertygelse är att det lokala perspektivet, att man utgår ifrån lokalsamhället, är oslagbart när man ska väcka intresse, skapa förståelse och relevans för historiska skeenden hos publiken.

Länsmuseernas övertygelse är att det lokala perspektivet, att man utgår ifrån lokalsamhället, är oslagbart när man ska väcka intresse, skapa förståelse och relevans för historiska skeenden hos publiken.

För det tredje skulle det vara märkligt om staten startade ett nytt statligt myndighetsmuseum i en situation då staten under många år inte har tagit ett tillräckligt ekonomiskt ansvar för kultursamverkansmodellen och det regionala kulturarvets viktiga arbete. Att fortsatt ge en svag uppräkning till länsmuseerna och samtidigt satsa på ett nytt statligt museum skulle möta reaktioner. Att däremot göra tvärtom, att ge länsmuseerna möjlighet att vara med och ta ansvar för en nationellt angelägenhet, skulle stärka det politiska stödet och gynna genomförandet av ursprungstanken, att bevara och föra minnet av Förintelsen vidare.

Det som talar för att historien om Förintelsen borde berättas och förevisas regionalt är åtskilligt. Länsmuseerna är sammantaget Sveriges största museum vilket skapar möjligheter till synergier och uppväxling mellan länsmuseernas olika samlingar och utställningskompetenser. Länsmuseerna är vidare oberoende och självständiga verksamheter som har en väl utbyggd museal infrastruktur i hela landet. Länsmuseerna har goda möjligheter att uppmärksamma Förintelsen i varje län och kommun och på bredden nå ut till en stor del av befolkningen och därmed lättare nå kulturpolitikens mål om breddat deltagande. Länsmuseerna möter dessutom redan idag de flesta barn och skolelever. Den yngre målgruppen borde också enligt oss vara den huvudsakliga målgruppen för en sådan här preventiv satsning.

Jonas Hellberg (S), ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd

Inga Göransson (C), vice ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd

Linda Lundberg, generalsekreterare i Länsmuseernas samarbetsråd

Länsmuseernas samarbetsråd

Rådet bildades 1954 och företräder 23 regionala museer som finns över hela landet. Rådet är ett samlande organ för de olika länsmuseerna i syftet att bidra till kunskapsutbyte och verka för länsmuseernas gemensamma intressen.