Tv-recension: Respektfullt om mordutredning

Snaskar tv-serien "Utredningen" i ett makabert mord? Nej, inte alls, eftersom serien är gjord med återhållsamhet och med stor respekt för den unga kvinna som blev mordoffret.

Tobias Lindholm, profilerad manusförfattare (”Jakten”, ”Follow the money”, ”Kollektivet”) och regissör (”Kapningen”, ”Kriget”) har skrivit och regisserat de sex avsnitten. Huvudpersoner är mordutredarna, främst Jens Möller (Søren Malling), en polis av den där sorten som försummar sin familj när han blir besatt av att lösa ett fall.

Man är tidigt på det klara med vad som har hänt, men hur bevisa det? Inte minst gäller det att hitta kroppsdelarna för att kunna fastställa en mordorsak, och Lindholm följer den många månader långa jakten med dykningar runtom i Kattegatt. Serien blir en hyllning till metodiskt och envetet polisarbete, och till poliser som inte ger sig förrän de har funnit en lösning.

Peter Madsen nämns aldrig vid namn, vi ser honom aldrig, han benämns bara som ”den misstänkte” eller ”förövaren”. Det påminner om Erik Poppes film om massakern på Utøya, där Breivik aldrig nämndes eller visades, man ville inte ge honom ett ansikte eller uppmärksamhet. Däremot uppmärksammas Kim Wall inte minst genom Rolf Lassgårds och Pernilla Augusts fina porträttering av hennes föräldrar. Känslosamt utan att bli sentimentalt.

Man kan tycka att berättelsen är långsam, men detta kompenserar Lindholm för genom en ständig framåtrörelse i bild. Han tycker om att med kameran följa rollfigurerna under långa promenader för att sedan nå fram samtidigt som de. Och även om vi så att säga ”vet hur det går”, är det spännande att följa denna utredning som gång på gång verkar gå i stå, men där utredarna inte ger upp. Den som förväntar sig ett rafflande kriminaldrama blir dock besviken. Men det har heller inte vara filmmakarnas avsikt att göra ett sådant.

Gunnar Rehlin/TT