Energifylld Thorsten Flinck intog Skagerack

Scenen var uppdukad inför Strindbergdramat "Paria" med Thorsten Flinck under torsdagskvällen på Kulturhuset Skagerack.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

På scenen finns ett bord, en spegel, två stolar och en bokhylla, avskalat och elegant. I högtalarna ljuder melankolisk pianomusik och stolarna börjar fyllas 20 minuter innan föreställningen börjar.

Alla draperier inne på Skagerack dras för och snart dämpar man ljusen så endast lysdioden runt spegeln på scenen glittrar i mörkret. Det är bara några minuter kvar innan skådespelaren ska göra entré.

Nu börjar även gästerna tystna framför scenen och in kliver Thorsten Flinck. Han går upp på scenen, sätter sig till rätta på stolen framför spegeln, och till pianomusiken börjar han sminka sig i över 10 minuter och det tisslas och tasslas i publiken.

ANNONS

Melankolisk källare

Rätt som det är ber han ljudteknikern att hämta hans hårgelé, vilket kan tyckas vara märkligt mitt under en föreställning. Efter ytterligare några minuter utbrister Thorsten något i stil med, "ja då var det snart dags för show", och går ut igen till publikens applåder.

Det dröjer ytterligare innan han till sist gör entré i rollerna Herr X och herr Y, och den tvådelade kostymen han har på sig gestaltar de båda karaktärerna.

Dramat som sker i dialogform är igång där den tänkande herr X konverserar med den lustiga figuren herr Y. Till en början är konversationen lugn och harmonisk men under pjäsens gång eskalerar tempot och även dialogen. Det slutar ibland i skrikande som får första raden att rygga tillbaka.

Även om Thorsten spelar rollerna galant, kan det ibland vara svårt att veta vilken av karaktärerna som pratar när tempot ökar och skiftet mellan herr X och herr Y sker i en handvändning.

"Jag är väldigt nöjd med kvällen"

Kriminaldramat känns som klippt och skuret för Torsten Flinck som i slutet möts av stora applåder som fyller lokalen. Thorsten bugar och ber till slut om tystnad:

– Det var kul men pengar tjänar man fan inte på detta. Om ni vill kan ni köpa en bok eller en CD här precis utanför, avslutar Thorsten innan han går ut i lobbyn för att signera.

ANNONS

Väl där ute ställer sig de allra flesta i kö för att köpa var sitt exemplar av hans självbiografi.

Thorsten Flinck är mycket nöjd med dagens föreställning som är den andra uppsättningen av åtta han ska göra i Bohuslän.

– Jag är väldigt nöjd med kvällen, vi hade premiär ute på Orust i går men jag kände nog att premiären var i kväll.

Han menar att första föreställningen är den då allt inte sitter exakt gällande scenspel och manus.

– Orust fick ta den smällen, men i dag tyckte jag det gick bra. Jag hade väl två luckor i texten men annars är jag nöjd.

Den långa sminkningen i början berättar han är en del av föreställningen och fortsätter:

– Jag skiter i om folk går. Jag spelar för mig själv och ingen annan.

ANNONS