Skådespelaren Joel Spira som Lasermannen. Pressbild.
Skådespelaren Joel Spira som Lasermannen. Pressbild. Bild: Robert Eldrim

Förhören med Lasermannen blir teater

Lasermannens attentat i början av 1990-talet satte skräck i ett helt land. 30 år efter det att John Ausonius fick sin dom omvandlas polisförhören med honom nu till teater.
– Det finns skrämmande paralleller till vår tid, säger regissören André Christenson.

ANNONS
|

John Ausonius kallades för Lasermannen efter det lasersikte han använde när han under det tidiga 1990-talet sköt sammanlagt elva människor i Sverige. En person avledoch tio överlevde, och gemensamt för samtliga offer var att de hade mörkt hår eller var mörkhyade.

Nu gör André Christenson och Tim Dillman, som även ligger bakom den populära podcasten "Förhörsrummet", true crime-teater av polisförhören med Ausonius. Det är första gången som de autentiska förhörsprotokollen dramatiseras, och skådespelaren Joel Spira spelar Ausonius i föreställningen som sätts upp på Cirkus i Stockholm i höst.

Paralleller

Christenson och Dillman har länge tänkt att det gömmer sig en liveföreställning i berättelsen om Lasermannen. Bland annat för att hans tankegångar återspeglas i samhället även i dag.

ANNONS

– Det finns så många skrämmande paralleller mellan det tidiga 90-talet och vår tid med de ökade rasistiska tongångarna. Ausonius verkade precis efter en flyktingvåg, Ny Demokrati startades och det var lågkonjunktur, säger Christenson och fortsätter:

– Vi vill inte skriva publiken på näsan, men genom att följa förhören på scenen kan man få ett slags förståelse för samtiden. Hur har vi det egentligen? Hur pratar vi med varandra? Vilka tongångar har vi mellan varandra?

Carl Bildt medverkar

På scenen i "Lasermannen" gestaltas enbart Ausonius samt två förhörsledare. Men i form av förinspelat material medverkar även journalisten Gellert Tamas som skrev boken "Lasermannen: En berättelse om Sverige" 2002 samt polisen Jan Olsson som ledde jakten på Ausonius. Det gör även Carl Bildt, som vid tiden för brotten var Sveriges statsminister.

Bildt minns "en komplicerad tid" i början av 1990-talet:

– Det var ett betydande antal som kom till Sverige och flyktingpolitiken hade blivit kontroversiell. Det var en plötslig förändring som inträffade, och då blir det ofta en reaktion i samhället. Det var något man inte var van vid och många var frågande. Det var lätt för dem som var flyktingfientliga att utnyttja detta, säger han.

Bildt minns även hur det länge var ovisst om det rörde sig om en och samma gärningsman, och hur röster höjdes för att Sverige plötsligt hade fått en våg av våldsverkare som ville skjuta invandrare.

ANNONS

– Men det trodde aldrig jag. Och när det visade sig att det var en ensam gärningsman var jag väldigt tvekande inför att hålla det tal till nationen som jag senare till slut höll. Jag misstänkte att han sökte uppmärksamhet, och att ett tv-tal från mig skulle trigga honom ännu mer, säger han.

Locka teaterovana

André Christenson tror att "Lasermannen" dels kommer att locka "Förhörsrummets" lyssnare till Cirkus, men även en annan publik.

– Jag hoppas att människor som är intresserade av true crime och verkliga brott och som kanske inte nödvändigtvis lyssnar på en podcast vill komma. Och folk som kanske inte är så teatervana, säger han.

"Lasermannen" har premiär den 29 september.

André Christenson, regissör. Pressbild.
André Christenson, regissör. Pressbild. Bild: Sofie Hederstierna

Fakta: Lasermannen

Mellan augusti 1991 och januari 1992 sköt John Ausonius sammanlagt elva personer vid olika attentat i Stockholm och Uppsala.

En person avled och flera fick skador för livet.

Attentaten föranledde en massiv polisinsats, som har jämförts med den efter Palmemordet. Ausonius greps sommaren 1992 i samband med att han rånade en bank.

Bevisen räckte inte för att fälla Ausonius på samtliga åtalspunkter, men han dömdes mot sitt nekande till livstids fängelse för ett mord, nio mordförsök och nio grova rån.

ANNONS