"När jag blir stor skall jag..."

I lilla galleriet på Kulturhuset Hav och land i Hunnebostrand hänger just nu svartvita fotografier. Det är porträtt tagna av fotografen Agneta Ekman Wingate. Utställningen har hon gett titeln "När jag blir stor skall jag..."

– Vi har några kära kamrater till oss som arbetar som hjärtdoktor och hjärtsköterska. De får så ofta höra "vi skulle just börja våra liv". Så min arbetstes har varit att inspirera människor att ta tag i sina drömmar innan det är för sent.

När hon sedan hörde poeten Jonas Gren läsa ur sin diktsamling Överallt ska jag stå i centrum där nyckelfrasen i varje text är just "När jag blir stor" väcktes idé till den här utställningen. Det mötet utmynnade också till ett samarbete mellan Agneta och poeten.

– Vi arbetar på en bok som kommer nästa år.

Projektet hon berättar om låter spännande men vi väljer att fokusera på här och nu. På människorna på bilderna som tittar på oss. Bilderna är tagna vid olika tillfällen och år. Det är personer hon möt genom åren, men även vänner och släktingar finns med. Den äldsta bilden är tagen 1962. Den är på hennes bror Bo. "Då ska jag bli världsmedborgare" står det under. Han är en av dem som följde sin dröm, det gjorde även Agnetas dotter Alexandra som också finns med i utställningen. En åttaårig Alexandra säger att "jag ska dansa...och...jag ska sätta stora shower".

Men det finns också exempel på drömmar som gått i kras, eller på människor som aldrig vågade ta steget.

– Här är min mor strax innan hon gick bort. Hon ville åka till Amerika och förelösa. Hon kunde mycket om Indien och Afrika om missionsarbete och engelsk poesi. Hon hade en fil. kand i engelska, men blev sjuk när jag var åtta år. Så hon satsade på mig istället.

Även ett självporträtt har hon med, en yngre Agneta i London 1964. "Jag har en eld i mig som vill berätta" står det under.

– När jag berättade för min mor att jag skulle bli fotograf, svarade hon "så bra vi har just bestämt att vi ska skaffa en kamera".

Agneta fick lov att bli en fri kvinna och hon valde att låta den där elden leda henne som fotograf. För henne har det varit viktigt att det hon skapar har en underbyggande mening. En förankring i världen omkring henne.

– Som konstnär ser jag mig som en tolkare av samtiden. Och visst är det roligt att jag, som nu är 73, kan vara med och ha en dialog med samtiden.

På frågan vad hon själv hade för dröm när hon var yngre svarar Agneta;

– När jag var 17 skulle ha yrket i en ryggsäck, jag skulle inte sitta och arbeta i något rum.

Hennes dröm blev sann så frågan är om det finns nya drömmar för den äldre Agneta.

– När jag blir stor skulle jag vilja ha en utställning på Modern Tate. Jag har sålt bilder till New York och til Moderna museet men jag skulle vilja ta ytterlig ett kliv upp på den internationella scenen.

Nu handlar det alltså för Agneta att våga ta det där steget.

Sara Kirudd

ski@bohuslaningen.se