Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

VISBY 20180708Språkröret Isabella Lövin (MP) talar i Almedalen under Miljöpartiets dag, som avslutar Almedalsveckan.Foto: Henrik Montgomery / TT / kod 10060 Bild: Henrik Montgomery/TT

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Lövins klimatpopulistiska politik

Gustav Juntti: Därför begår vi misstaget att koppla samman extremväder med klimatförändringar.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Människan hanterar inte extrema händelser särskilt väl. Ännu svårare har hon att förstå dem. Hjärnan är hårdprogrammerad till att försöka kontextualisera och begripliggöra sin omgivning, även när varken mönster eller direkta förklaringar finns.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Därför hade den brittiske naturforskaren Sir Francis Galton svårt att förmedla sina upptäckter. Hans experiment visade hur dotterplantors höjd i genomsnitt rör sig mot ett medelvärde i direkt proportion till moderplantans avvikelse från samma medelvärde. Var modern stor blev dottern mindre, och tvärtom. Galton valde att kalla detta för regression mot medelvärdet. Trots avvikelser rör sig saker och ting över tid mot ett normaltillstånd.

Nödåret 1867 upplevde Sverige den kallaste majmånaden någonsin. I år, 151 år efter Sveriges kallaste majmånad, inföll den varmaste. Alla övriga majmånader faller inom dessa statistiska ytterligheter. Ändå beskrivs årets värmebölja och torka som ett nytt normalläge.

I sitt Almedalstal tog Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin fasta på anomalin. Hon ser konsekvenserna över hela landet. Underförstått: av klimatförändringarna. Men det som är extremt är per definition inte det normala.

Vad som är odiskutabelt är att jordens medeltemperatur har höjts sedan 1950-talet, och att människans utsläpp orsakat uppvärmningen. Vidare finns goda vetenskapliga belägg för att frekvensen av extrema väderhändelser är högre nu än för 50 år sedan.

Men klimatförändringar är inte samma sak som vädervariationer. Bulletin of the American Meteorological Society (BAMS) granskar om och hur mänsklig aktivitet påverkar sannolikheten för enskilda extremväderhändelser. Sambanden mellan mänsklig aktivitet och extremväder är inte så tydliga som Lövin påstår.

Av 131 granskade forskningsartiklar finner BAMS i sin senaste rapport att mänsklig aktivitet inte haft någon betydelse för en tredjedel av extremväderhändelserna, exempelvis 2014 års vinterstormar i Storbritannien och torka i sydöstra Brasilien.

I sitt tal kritiserade Lövin även den moderate partiledaren Ulf Kristersson för att han inte slog fast att sommarens värmebölja har ”med klimatet att göra”. Underförstått: Kristersson ser inte det uppenbara.

Men som SMHI:s meteorolog Eva Strandberg uttryckt det: ”Utifrån enskilda väderhändelser kan man inte dra slutsatser om klimatförändringen. Att vi har haft varm luft i Sverige under en sommar kan handla om slumpen.”

När två saker inte hänger ihop rakt av, som människan och extremväder, är det oundvikligt med regression mot medelvärdet. För det finns ingen orsak, bara en matematisk förklaring.

Här kommer människans oförståelse för extremer in. Vi vill systematisera det osorterbara, varför det så kallade associativa minnet pusslar ihop det vi med enkelhet kan framkalla (global uppvärmning) med separata företeelser (en ovanligt varm sommar). Därför skäller Lövin på de icke tvärsäkra som vore de religiösa avfällingar.

Varken forskarna på BAMS eller Kristersson är dock klimatskeptiker. Lövin skulle därför kunna göra en viktig debattklimatinsats: dumpa klimatpopulismen.