Med hjälp av diakon Susanne Widholm får Bohusläningen veta vad som har hänt. Hon talar rumänska och har försökt hjälpa de tre kvinnorna varav en är gravid i sjätte månaden samt hennes man.
Det är kallt och regnigt när vi träffas på Kampenhofs busstation. Här har de fyra romerna sovit utomhus på pappkartonger de fyra sista nätterna.
Eftersom husvagnen forslades bort medan de själva var ute och tiggde, har de bara det med sig som de gick i den dagen.
Snälla människor har gett dem sovsäckar men nu är de borta efter att en annan person slängde dem trots att de protesterade, berättar Luminta Marcuta. Kvar har de filtar som de försöker värma sig med.
Hemma i Bacau i Rumänien har Luminta fem barnbarn och en sjuk man som hon försörjer, hennes syster Lenuta försörjer sju personer och brorsdottern Laura och hennes man har tre barn och ett fjärde på väg.
– Om vi hade haft inkomster vi hade kunnat leva på hade vi aldrig lämnat vårt land. I Rumänien har vi bara barnbidrag på 100 kronor per barn. Vi vill att barnen ska ha ett arbete i framtiden, det är därför vi gör det här, säger Luminta.
Hon berättar att de har en husvagn som en pingstpastor i Uppsala har skänkt.
När de reser tillbaka till Rumänien ska de ge bort den i sin tur.
– Först stod vi på grusparkeringen vid Bastiongatan, förklarar hon. Där fick vi en parkeringsbot som pastorn i Uppsala betalade.
– När det hade gått en vecka till kom det en man och en kvinna till husvagnen och hade papper med sig som de ville att jag skulle skriva på men jag skriver inte på något som jag inte förstår.
Ingen tolk var med men av mannens och kvinnans kroppsspråk förstod Luminta att de ville att hon och de andra skulle ge sig av.
– Jag fattade att de skulle ta husvagnen ifrån mig om vi inte tog bort den.
De hade fått lite hjälp av Pingstkyrkan förut och flyttade därför husvagnen dit.
Där var de en natt, sedan fick de hjälp av en svensktalande person att gå till hotell Riverside och ordna plats på husbilsparkeringen där.
– Vi samlade ihop det vi hade och betalade 2000 kronor för en månads parkering. Där kände vi oss trygga, säger hon och visar passerkortet till parkeringen.
Men dagen därpå forslades alltså husvagnen bort.
Luminta räknar upp allt som finns i husvagnen: Skor, kläder, personliga handlingar, mat, kläder till barnen och grejor till deras skolstart.
– Nu har vi ingenting, säger hon och tårarna rinner.
För därefter har bland annat Susanne Widholm pratat med Uddevalla kommun och fått veta att:
1. Ägaren till husvagnen måste skicka en fullmakt som ger Luminta och de andra rätt att hämta sina saker i husvagnen.
2. Någon måste samtidigt betala kostnaden för bortforslingen-4000 kronor. Annars får de inte heller ut sina saker.
– Om någon hade översatt för mig att de skulle ta husvagnen ifrån mig och att jag skulle förlora allt jag hade, hade jag åkt härifrån genast, säger Luminta.
– Det här är diskriminering.
Läs också: Kommunen beklagar fel, men ändrar inte
