Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Någon stängde in Wilmer i en källare

Vem äger Wilmer? Och vem stängde in honom i ett källarförråd på Ljungvägen förra veckan? Lyckligtvis hörde grannarna hans skall på hjälp. Ett och ett halvt-årige Wilmer kan inte berätta vad som hänt.

Det var förra fredagen som grannarna på Ljungvägen i Uddevalla hörde hundens skall. Det var som rop på hjälp. Till sist bestämde sig en av de boende att se var hunden fanns - och hittade honom instängd i ett förråd i källaren. Hunden hade både koppel och halsband.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Mary Gadd vid Uddevallapolisen berättar att hunden störtade ut från förrådet han var instängd i. Ingen vet hur länge hunden stått där, men det kan handla om mer än ett dygn.

– Hon som hittade hunden frågade runt i huset och i hela kvarteret. Men ingen kände igen den. Ingen vet var den kommer ifrån, säger Mary Gadd.

Hunden lämnades in till polisen, som kontrollerade chipmärkningen. Den ledde till en person som köpt hunden.

– Vi fick tag på den kvinnan som köpt honom, men hon hade lämnat tillbaks den till uppfödaren i Skåne. Uppfödaren har bekräftat det och berättat att hon sedan lät sin son ta över hunden, men att han sedan sålt den vidare via Blocket till en familj i Helsingborg. De har inte anmält sig som sägare, så nu vet vi inte vem som äger hunden.

Men från Helsingborg till ett källarförråd i Uddevalla är vägen lång. Ingen vet hur hunden hamnat på Ljungvägen. Den kan inte ha hamnat där av misstag eller av egen kraft.

Nu bor Wilmer på hundpensionat i Spekeröd. Han blir ompysslad och kallad älskling.

– Han är så himla go, säger Louise Jonasson, som arbetar på Spekeröd Hundcenter.

Wilmer har funnit sig väl tillrätta. Han är tillgiven och trevlig.

– Han vill bara bli älskad. Han är lagom intresserad av människor och trygg i sig själv, säger Carina Augustsson, som äger och driver hundpensionatet.

Wilmer kommer på inkallning, men verkar inte riktigt lyssna på sitt namn. Därför kan han ha varit kallad något annat av sina nya ägare. Han döptes till Wilmer som valp. Wilmer busar runt, är ett och ett halvt år och i riktiga slyngelåldern, men är varken han-ilsk eller besvärlig mot andra hundar.

– Nej, han är kort och gott en underbar hund. Man förstår inte att någon kunnat göra så här mot honom, säger Louise Jonasson.

Carina Augustsson är upprörd över inställningen till hundägande.

– Hund har blivit en pryl, som en mobiltelefon ungefär. Att skaffa hund är 15 års engagemang. Det får man aldrig glömma, säger hon.