Normal skörd trots torkan

De producerar cirka 50 ton mjöl på den 60 hektar stora gården. Allt säljs via butiken på gården och en övervägande del går till privatpersoner som föredrar eko-odlat mjöl.

– Vi använder bara äldre spannmålstyper som inte hårdförädlats. De har längre rötter och är allmänt tåligare. Det är förklaringen som jag kan ge till att de klarar torra somrar, menar PO som blev eko-bonde inom spannmålsodling 1986 och bedömer årets skörd som bättre än på länge.

Tio år senare, efter sex års byggnation med egna händer, startade han Lögens kvarn byggd av delar han köpt i Bergslagen från en nedlagd kvarn där.

– Det tog tid. Men en av våra affärsidéer är att göra det mesta själv, utan att tvingas låna för mycket pengar, säger PO Larsson som själv är maskiningenjör i botten och tycker om att bygga med motorer – i det här fallet fyra kvarnaggregat.

Lögens kvarn och gård tillhandahåller mjöl från spelt (dinkel), vete, råg och korn, allt producerat av äldre opåverkade spannmålstyper.

Flera hundra sorter

– Vår försäljning av speltmjöl, lantvetemjöl och rågmjöl har ökat med 50 procent jämfört med ifjol och kunderna hävdar att vårt ekoodlade spannmål ger en bättre smakupplevelse. Men för mig och oss har de varit ett högre mål att kunna få fram produkter utan konstgödning och kemikalier. Alla förstår att växtförädling syftar till att öka storleken på skördarna. Men vi kan få ut lite mer betalning per kg av kunderna, eftersom vi jobbar utan mellanhänder.

Han berättar att det finns flera hundra olika sorters vete, råg, korn och havre att välja mellan.

– Ett spannmål som växtförädlats i laboratorium mister sina framodlade fördelar på några år och då måste manipuleringen fortsätta. Vi har här på gården gjort så att vi blandat fröer från flera arter i samma sådd och kunnat se hur det på sikt kan ge oss ett särskilt lokalt anpassat utsäde, säger PO Larsson.

"Äldre sorter anpassar sig"

Tror ni att lösningen mot torra vårar och somrar för svenskt jordbruk finns i att vända äldre spannmålstyper?

– Vi tror på gårdsbaserad växtförädling . Det finns många som använder lantvete som vi. Men på riktigt stora gårdar vill man ofta ha den senaste tekniken och växtförädlingen för att maximera uttaget. Är man ekobonde som vi menar man, att undvika hård växtförädling och konstgödning är det enda hållbara på lång sikt, säger Anna Wilhelmsdotter.

Gården producerar själv allt spannmål som används i kvarnen.

– Kultursorterna har fina egenskaper som gått förlorade i den växtförädling som pågått senare delen av 1900-talet. Äldre sorter anpassar sig till de lokala odlingsförhållandena. Grödan blir då rik på mineraler, spårämnen och smakämnen, menar PO Larsson.

Ulf Blomgren

ulf.blomgren@bohuslaningen.se