Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

De boende börjar tröttna på att behöva betala för vägljusen på 172:an och begär nu kommunens hjälp. Bild: Lasse Edwartz
De boende börjar tröttna på att behöva betala för vägljusen på 172:an och begär nu kommunens hjälp. Bild: Lasse Edwartz

Begär kommunens hjälp för att få ljus på vägen

I många år har invånarna själva i Lane betalat vägbelysningen på 172:an. Nu får det räcka med orättvisan, tycker Bygdegårdsföreningen, och begär pengar av Uddevalla kommun för att ha råd att hålla gatlyktorna tända.

Som Bohusläningen tidigare har rapporterat är det alltså tack vare invånarnas egna pengar som det finns vägbelysning på en sträcka av 172:an.

Långt tidigare var det först Lane Ryrs kommuns och sedan Uddevalla kommuns ansvar att hålla igång belysningen men år 2000 beslutades att lyktorna på 172:an skulle släckas.

LÄS MER: Utan invånarnas allmosor kan gatljuset slockna i Lane

Det fick de boende att bilda en förening och själva betala för ljuset.

- Det är mellan 80 och 100 personer som betalar 385 kronor, säger Torsten Niklasson som är ordförande i Bygdegårdsföreningen.

Nu har man dock börjat tröttna på att betala för ljus. Därför har Bygdegårdsföreningen i dagarna skickat in en ansökan till Uddevalla kommun om att få ett årligt driftbidrag till vägbelysningen.

40 000 kronor behöver föreningen få, så mycket kostar driften idag.

Många olyckor

Vägbelysningen är avgörande ur trafiksäkerhetssynpunkt, konstaterar Torsten Niklasson. Han påpekar bland annat att riksväg 172 är hårt trafikerad med bland annat mycket tung trafik. Vägen är dessutom ökänd för att det inträffar många trafikolyckor.

- Det finns en busshållplats och massor av ungdomar måste korsa vägen för att komma dit och ta bussen till Uddevalla. Vi har också startat ungdomsverksamhet i Lanegården en dag i veckan. Då ska ungdomarna gå dit på kvällen, då är det ju jättebra om det finns belysning, säger Torsten Niklasson.

Han konstaterar vidare att invånarna i Lane upplever det som djupt orättvist att själva behöva betala för vägbelysningen.

Förstår ilskan och frustrationen

Det är Trafikverket som har ansvar för 172:an idag.

- Jag förstår verkligen att ungdomar och föräldrar känner oro för den mörka vägen och att de känner ilska och upplever att frågan faller mellan stolarna. Jag förstår också verkligen de boendes frustration, säger presskommunikatör Joanna Ljunggren, Trafikverket.

Hon förklarar att det är en diger uppsättning regler som styr var Trafikverket har vägbelysning, men att reglerna samtidigt är otydliga.

- Det är inte helt klart hur omfattande Trafikverkets skyldighet är att underhålla befintlig belysning. Gamla anläggningar kan vara dyra och jag förstår att föreningen känner av att det ofta är dyrt med driften.

En av de regler som Trafikverket använder är antalet fordon som passerar på en viss sträcka.

- Det ger en fingervisning om var belysning ska finnas eller inte. Just den här sträckan är inte så trafikerad att Trafikverket har skyldighet att hålla belysning. Det blir framför allt inte lätt för de boende som har känt sig nödgade att ordna detta själva.

Ansvaret ska klarläggas

Ansvarsfördelningen är heller inte helt klarlagd. Vissa kommuner vill själva ta över driften medan andra vill att Trafikverket tar över, konstaterar Joanna Ljunggren vidare.

Därför arbetar nu Trafikverket och branschorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, med att diskutera fram riktlinjer som ska gälla för hela Sverige. Arbetet pågår i 17 pilotkommuner och förväntas bli klart i höst.

- Trafikverket lutar sig mot de regler som gäller idag och som jag kan förstå upplevs som trubbiga. Vi dras också med gamla beslut i grund och botten och också med att det är en ny myndighet, Trafikverket i stället för Vägverket. Dessutom ser det lokalt annorlunda ut på många platser. Det är problematiskt och det är därför vi kikar på det, säger Joanna Ljunggren.

- Det här är ett sätt att få det mer strömlinjeformat och också mer transparent mot kommunerna och inte minst de boende. Jag hyser stor förhoppning att det här ska hjälpa så att alla drar åt samma håll.