Varje år sammanställer Sveriges kommuner och landsting, SKL, elevernas resultat från landets grundskolor. Rankingen baseras bland annat på elevernas betyg förra läsåret och hur många som får behörighet till gymnasieskolan.
Färgelanda har under flera år i rad placerat sig bland de sämsta kommunerna. I år hamnar man alltså i botten.
–Det är tråkigt, men att vi hade oerhört låga resultat har vi vetat om ända sedan betygen sattes för snart ett år sedan. Vi har väldigt få elever och det ger fort effekt i statistiken, säger Helena H Kronberg, chef barn- och utbildningssektorn.
2009 låg Färgelanda på plats 142 av 290. Efter det har resultaten sjunkit drastiskt. Helena H Kronberg berättar att det pågår ett aktivt arbete med att vända trenden.
–Vi har ett engagerat lärargäng och verksamheter som sliter med frågan. Målbilden för mig är att förbättra hela verksamheten på alla plan. Det är många delar i detta som vi behöver arbeta med, men vi arbetar redan hårt, säger hon.
En del av arbetet handlar om att jobba med matematiklyftet och att göra analyser.
–Vi måste även jobba med vårdnadshavarna och utveckla elevernas motivation att vilja göra jobbet så att de upplever en lust att lära.
Men det finns ljusglimtar i tillvaron. Enligt SKL placerar sig Färgelanda näst bäst i Sverige när det gäller hur åttondeklassarna uppger att de trivs och känner stöd från sina lärare. Under sommaren kommer det även att levereras tre nya moduler till den trångbodda Valboskolan.
–Det kommer betyda jättemycket att få dem på plats, men vi ser också att det kommer komma till många yngre elever framöver, säger Kronberg som fått i uppdrag att se över om Valboskolan behöver byggas till eller inte.
Från politiskt håll tas de låga skolresultaten på stort allvar.
–Min första tanke är att här har vi misslyckats totalt. Vi har ett solklart uppdrag från Skolinspektionen att våra elever ska gå ut med godkända betyg, säger kommunalrådet Ulla Börjesson (S).
Tidigare i veckan hade politikerna en budgetgenomgång där fokus låg på skolan.
–Då konstaterades att vi har stora barngrupper, det är trångbott och egentligen bottnar det i att det behövs fler pedagoger, säger hon.
Börjesson menar att kommunen måste bli bättre på tidiga insatser för de yngsta eleverna. Det har Sotenäs kommun satsat mycket på, som även i år visar upp bäst skolresultat i vårt täckningsområde.
–Rent resursmässigt prioriterar vi de tidiga åldrarna både i förskola och lågstadie, säger utbildningschef Lars Bennersten.
Färgelandas oppositionsråd Tobias Bernhardsson (C) berättar att det redan har satts in extra resurser i skolan. Innevarande års budget är utökad med sju miljoner kronor jämfört med föregående år,plus de pengar som läggs på det nya lärargolvet. Men han är inte nöjd med hur pengarna fördelas.
–Problemet är att förhållandevis lite av pengarna går till barnen i de lägre åldrarna. Det gör att vi bygger ett berg av bekymmer framför oss, säger han.
Ulla Börjesson svarar att hon är villig att öppna plånboken.
–Om det är mer pengar som behövs, då måste vi skjuta till det.
---------------------------
Fakta:
Siffrorna nedan är ett sammanvägt resultat för skolorna i respektive kommun. Totalt finns 290 kommuner i Sverige.
Sotenäs: 60 (2016) 13 (2015)
Tanum: 79 (2016) 25 (2015)
Orust: 111 (2016) 197 (2015)
Uddevalla: 186 (2016) 196 (2015)
Munkedal: 204 (2016) 228 (2015)
Lysekil: 215 (2016) 207 (2015)
Färgelanda: 290 (2016) 230 (2014)
Källa: SKL
