Varje år får omkring 700 svenskar ett organ donerat från en givare. En njure är ett organ som kan doneras från en levande människa, vilket oftast är bättre än att få en njure från en avliden eftersom chansen ökar att njuren ska fungera hos personen som får den.
Högsäterbon Eva Olsson har en bror som har varit njursjuk i tio år och behövde en njure. Eva tvekade inte att hjälpa honom. Sedan en tid tillbaka måste man inte ha samma blodgrupp för att donera, och Eva blev glad när hon fick reda på detta.
–Då sa jag att ”Ja, nu kan jag komma i fråga att donera”, berättar hon.
Talade med familjen
Eva pratade först med sin familj eftersom hon tycker att det berör dem också.
–Min man Kenneth är den som har varit mest orolig, berättar hon.
Det finns risker med att donera en njure, både genom operationen i sig och det faktum att man sedan bara har en njure kvar. Människan klarar sig med en njure men risken finns ju att den blir skadad.
–Jag har ju gjort mig av med min reservkapacitet.
Men Eva ville verkligen ge sin bror ett bättre liv och hon väljer att se det positiva.
–Jag har fått veta att vid njurproblem är det oftast båda njurarna som är drabbade och då spelar det ju ingen roll om man har en eller två, berättar Eva.
Hälsoundersökning
En annan fördel med att donera som hon ser det är att hon fick genomgå en omfattande hälsoundersökning. En utredning pågick under flera månader för att ta reda på om hon är frisk nog att donera.
–Det är en massa kontroller man måste göra och jag ser det som en fördel att jag har fått en ordentlig hälsokontroll, säger hon.
Malmö sjukhus
Själva transplantationen skedde för några veckor sedan i Malmö. Njurtransplantationer görs endast på fyra sjukhus i Sverige och eftersom Evas bror bor i Skåne blev det Malmö sjukhus.
Eva berättar att hon inför operationen kände att det var skönt att det äntligen skulle bli av. De första dagarna efter operationen hade hon värk och var illamående men i dag, några veckor efteråt, mår hon bra.
–Jag har aldrig ångrat mig, poängterar hon.
Hon är nu sjukskriven några veckor men sedan ska hon kunna leva som vanligt igen. Brodern mår också bra och hans nya njure fungerar som den ska.
Får ingen ersättning
En donator behöver inte betala något för läkarbesök, resor och liknande och man får ersättning från Försäkringskassan för alla dagar som man inte kan arbeta.
–Det är inte meningen att man ska förlora pengar på att donera, berättar Eva.
Donatorn får dock inte någon ersättning, för det är förbjudet enligt lag. Men som en fin gest fick hon ett tackkort med en fin symbol och en kort text undertecknad av läkare.
Eva har inte ångrat att hon donerade och hon råder andra till att fundera på saken ifall det blir aktuellt. Hon tycker också att alla ska ta ställning till om man vill donera organ efter sin död.
–Även om man inte donerar nu så tycker jag att man ska ta ställning och berätta för anhöriga eller anmäla sig till donationsregistret.
Varje år får närmare 700 svenskar organ ersatta genom transplantation, men antalet donationer räcker inte för att fylla behovet för alla som väntar på transplantation.
Många möjliga donationer blir inte av, och det beror ofta på att varken vårdpersonalen eller de anhöriga känner till vilken inställning den som avlidit hade till donation. När detta är oklart säger de anhöriga ofta nej.
Man kan göra sin vilja känd på tre olika sätt, alla lika giltiga:
lInformera sina anhöriga skriftligt eller muntligt
lFylla i ett donationskort
lAnmäla sig till donationsregistret
I Sverige görs cirka 400 njurtransplantationer per år och de allra flesta lyckas.
Donation måste vara helt frivillig, utan påtryckningar, och givaren ska ha en stark vilja att donera.
Det finns ingen åldersgräns för att bli donator. Medicinsk utredning och bedömning görs i varje enskilt fall.
