Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Angelica Lorentzon och Karin Lundström är initiativtagarna till permakulturkursen i Ammenäs. Bild: Alexander Gustafsson
Angelica Lorentzon och Karin Lundström är initiativtagarna till permakulturkursen i Ammenäs. Bild: Alexander Gustafsson

De håller kurs om odling för en hållbar framtid

Att odla sin egen mat blir allt mer populärt. Men permakultur är mer än ett sätt att odla på. Det är ett sätt att leva. Angelica Lorentzon och Karin Lundström har startat en kurs och brinner för att sprida metoden.

Begreppet permakultur är en hopslagning av orden permanent och agrikultur. Idén med konceptet är att skapa en mer permanent odling på ett sätt som samarbetar med naturen och använder sig av naturens resurser för att främja båda natur och människor. Angelica Lorentzon är en av många som fastnat för denna idén.

– Det är egentligen mer än bara ett sätt att odla. Det handlar om att ta hand om och använda sig av de resurser man har. Ha ett helhetstänk och inte slösa. På ett sätt tycker jag att det är ett förhållningssätt som hjälper till att skapa en mer solidarisk värld, säger Angelica Lorentzon.

På vilket sätt då?

– Att dela med sig av överskottet från sin odling, men även av ­andra prylar som kläder, leksaker och verktyg. Allt för att inte slösa, säger hon och fortsätter:

– Det handlar om att se hur allt hänger ihop och att vi människor också hänger ihop. Man börjar se hur man kan hjälpa varandra och dra fördel av det.

För det otränade ögat kanske inte en permakulturträdgård ser så fin ut. Det kan ofta ligga massa gammal fårull runt odlingarna och fullt med skärvor från trasiga krukor runt träden.

– Det är först när man förstår varför det ser ut som det gör som man förstår hur vackert det är. Vet man inte hur många insekter som trivs under de trasiga krukskärvorna ser de mest ut som skräp, säger Angelica Lorentzon.

Karin Lundström och Angelica Lorentzon är initiativtagare för permakulturkursen. . Bild: Alexander Gustafsson
Karin Lundström och Angelica Lorentzon är initiativtagare för permakulturkursen. . Bild: Alexander Gustafsson

Nu har hon startat en kurs för att lära ut permakultur tillsammans med Karin Lundström i Ammenäs. Angelica och Karin träffades på förskolan Lustträdgården där Karin jobbar och Angelica hade barn.

De båda var intresserade av odling röjde det inte länge innan Angelica fick börja jobba med att göra en permakulturdesign på skolans tomt. Ett projekt som blev väldigt uppskattat och lyckat.

Vill lära ut metoden

Nu har de två vapendragarna slagit ihop sig igen för att lära ut ­metoden. Kursen hålls hemma hos ­Karin Lundström där de planerar odlingarna. Karin Lundström började odla på sin tomt 2007 men inte med en permakulturdesign.

– Jag har ju odlat och så men jag hade ingen riktig plan. Man såg vad som funkade och testade olika saker. Först nu i efterhand ser jag att vissa saker som jag gjort är i led med permakultur. Det sker automatiskt när man väl börjar märka hur växterna funkar med varandra, säger Karin Lundström.

Kursdeltagarna hjälper till att planera Karin Lundströms tomt samtidigt som de får hjälp med att planera sin egen tomt och lär sig hur man odlar. Men det har varit svårt att få ihop kursdeltagare.

– De flesta är mest intresserade av att göra sin trädgård lite finare, ha ett pelargonieland här, ha en ny stengång där. Men när det kommer till att odla flera olika grönsaker blir det färre som är intresserade, säger Angelica Lorentzon.

Till grönsakslandet har man satt upp ett högt stängsel för att hålla rådjuren borta. Det gäller att skydda sina grödor om man vill kunna äta dem senare.. Bild: Alexander Gustafsson
Till grönsakslandet har man satt upp ett högt stängsel för att hålla rådjuren borta. Det gäller att skydda sina grödor om man vill kunna äta dem senare.. Bild: Alexander Gustafsson

Tålamod

Att odla med permakultur kräver tålamod. Det tar lite tid innan man börjar se resultaten. En viktig del är att iaktta sin egen trädgård. Se vart solen är under årstiderna, veta vart vattentillgången finns, ha koll på varifrån det blåser och hur man själv rör sig i trädgården.

– Ska det bli bra måste man planera noga, men låt inte det stoppa er från att gå ut och sätta spaden i jorden. Man måste få testa sig fram och göra misstag också. Det är ett bra sätt att lära sig på, säger Angelica Lorentzon.

Karin Lundström menar att många har alldeles för bråttom och förväntar sig resultat direkt.

– Jag tror det är viktigt att vi vågar gå tillbaka till det långsamma och få känna av naturen igen, ta in det vi ser och göra något av det, säger hon.

En så kallad sektorkarta där man noga kollar tomtens förutsättningar för odling. . Bild: Alexander Gustafsson
En så kallad sektorkarta där man noga kollar tomtens förutsättningar för odling. . Bild: Alexander Gustafsson