Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"Den är inte min längre. Jag får inte sitta i den."

Niclas Jonasson berättar om sin nyinköpta fåtölj.

Det här är ett kåseri. Ställningstaganden är skribentens egna.

Jag och sambon köpte hem en fåtölj på loppis för ett tag sedan. En snygg, grå (kanske? Jag vet inte, jag är färgblind) fåtölj med öronlappar från ett känt heminredningsföretag.

Det var trevligt. Jag har länge velat ha en sådan fåtölj.

På något vänster fick jag in den ungefär tusen kilo tunga möbeln (bara en lätt överdrift) i vår minimala bil. Kånkade in den från bilen till lägenheten. Hittade en plats på ett trevligt ställe i sovrummet.

Såg framför mig hur mitt hårda arbete skulle löna sig när jag kunde krypa upp i fåtöljen och läsa en bra bok.

Sedan hittade katten den.

Sedan dess har hon legat i den. Det ser roligt ut, hon ligger raklång på rygg och njuter av sin nya möbel.

Där är också nyckelfrasen: sin nya möbel. Den är inte min längre. Jag får inte sitta i den.

Några gånger har jag försökt. Och blivit attackerad.

Så om någon säljer en fåtölj kan ni väl höra av er?