Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"Det finns så klart grader av dåligt ljud. Absolut sämst är när det saknas helt."

Maja Nilsson påminns om ett kallsvettigt minne.

Det här är ett kåseri. Ställningstaganden är skribentens egna.

Dålig bild kan du komma undan med men inte ett dåligt ljud, konstaterade min handledare i dokumentärfilm i veckan. Sant, men tyvärr är det tekniska pillandet och finjusterandet inte min starkaste sida. Jag är en dålig tekniker och har dessutom en släng av tinnitus så något superöra har jag inte heller.

Men det finns så klart grader av dåligt ljud. Absolut sämst är när det saknas helt. Ett kallsvettigt minne jag har från en tv-intervju som väldigt grön videojournalist var ett ansvarsutkrävande från en mycket motvillig överläkare. Resultatet i redigeringsrummet - fin bild, noll ljud.

Felet? glapp i sladden och jag - som tog av hörlurarna när jag startade intervjun och förlitade mig blint på att det fungerade. Att krypa till korset, ringa upp den motvilliga läkaren och be om att få göra samma intervju en gång till, gav minst sagt en jobbig läxa. Men också, förhoppningsvis, ett fel man bara gör en gång.