Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Elin Gustafsson: Elin Gustafsson: "Visst är det härligt med vår men solstressen tar kål på mig"

Det bästa kanske är att titta ut genom fönstret ändå men regnet kan ju komma när man minst anar det, skriver Bohusläningens krönikör Elin Gustafsson.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Det finns inget som engagerar oss nordbor så mycket som vädret.

Aldrig vet man vad som väntar när man kliver utanför dörren. Det kan vara strålande sol och 25 grader i maj, men det kan också vara 5 grader kallt och snö. Spännande, kan man tänka, att bo i ett land vars väderlek går lite på känn. Eller?

"Hm, undra vad det ska bli för väder i dag", tänker jag ofta och tittar först på den inbyggda väderappen i mobilen. Det visar mestadels sol, men för säkerhetens skull kollar jag på ytterligare två appar för att inte göra någon missbedömning. Det visar mestadels sol där också. Härligt! Jag tar på mig både vårjackan och kanske till och med sandalerna och solglasögonen, spatserar glatt ut genom ytterdörren för att ta mig en solig vårpromenad - men möts av något helt annat: Regn?! Men det stod ju sol...? Besvikelsen är total och den våriga solpromenaden får ställas in.

Det där har hänt mig mer än en gång. Istället för att faktiskt titta ut genom fönster innan jag öppnar ytterdörren tillförlitar jag mig helt på väderapparna. De ska ju stämma – vad fyller de för funktion annars?

Hur jag än vrider och vänder på det finns det bara en sak vi kan vara säkra på: och det är att man i princip aldrig vet vad det ska bli för väder

Jag har ofta funderat över när meteorologerna i tv-rutan berättar om olika vindbyar hit och sydvästlig vind dit. Jaha, vad säger det mig? Lite molntäcken, lågtryck, högtryck, risk för regn. Ja, som alltid? En salig blandning av alla väderlekar samtidigt. Det enda rätta är väl att bara att titta ut genom fönstret, brukar jag då tänka samtidigt som jag nästan alltid gör, som ovan nämnt, tvärtom.

Men det kan också gå åt helt andra hållet. Istället för att faktiskt lyssna på vad meteorologerna säger om det kommande vädret baserar jag dagens väderlek på en ögonblicksbild när jag kikar ut genom fönstret – sedan kommer regnet som en käftsmäll när man minst anar det. Om jag bara hade tagit mig tid att titta i väderappen...

Ja, ni hör ju. Hur jag än vrider och vänder på det finns det bara en sak vi kan vara säkra på: och det är att man i princip aldrig vet vad det ska bli för väder. I skrivande stund är det början av maj och bokstavligt talat iskallt. Ena stunden behöver jag både vantar och mössa när jag cyklar, och i nästa stund skiner solen som aldrig förr.

Så fort det är minsta lilla solstråle kommer paniken över att man måste "passa på" för aldrig vet man när den tittar fram nästa gång

Men det som är allra mest frustrerande och jobbigt med att bo i ett land med oförutsägbart väder är ändå solstressen. Den tar kål på mig. Så fort det är minsta lilla solstråle kommer paniken över att man måste "passa på" för aldrig vet man när den tittar fram nästa gång. Så fort den tittar fram löper alla till närmsta uteservering och det spelar ingen roll hur blå fingrarna blir för att det blåser så kallt. "Solen skiner ju".

Vad skönt det hade varit att bo några hundra mil söderut för att slippa skitväder majoriteten av året och solstressen som infinner sig resterande tiden. Fast å andra sidan är det ju lite spännande. Man vet aldrig vad man har och vänta och när solen väl är här, ja, då blir man ju kanske extra glad än om den hade varit framme hela tiden.