Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/4

Förslaget: Tv-avgift skrotas

Public service-kommittén har under måndagen lämnat över sitt förslag på hur framtidens public service ska finansieras. Enligt kommitténs förslag vill de skrota den nuvarande tv-avgiften och byta ut den mot en public service-skatt.

Radio- och tv-avgiften ska skrotas och ersättas med en inkomstbaserad skatt, enligt public service-kommitténs förslag till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det nya systemet handlar om hur Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion ska finansieras från och med år 2019.

Skatten, som kallas individuell publicserviceavgift, ska tas ut på beskattningsbar inkomst. Maxbeloppet på 1 308 kronor tas ut för beskattningsbar inkomst över 130 000 kronor per år. I dag är radio- och tv-avgiften 2 340 kronor per år och hushåll. Alla över 18 år som har en inkomst kommer att betala skatten.

– Det är en specialdestinerad skatt, som är öronmärkt för public service, bara för det ändamålet, säger Sture Nordh, ordförande i kommittén, till SVT.

Genom att systemet är skattefinansierat kommer det inte längre finnas ett behov för Radiotjänst i Kiruna som hanterar radio- och tv-avgiften. Kommittén menar därför att Radiotjänst bör avvecklas. Kostnaden för kontroll blir därmed noll och Skatteverket får ansvaret att samla in tv-skatten.

Många skolkar

Bakgrunden till förslaget är att allt fler tittar på tv via datorer, surfplattor och mobiltelefoner utan att betala avgift till public service. Dessutom bedöms 11–15 procent skolka från avgiften.

Invändningarna mot en skatt har varit att det påverkar public servicebolagens oberoende gentemot politikerna i riksdag och regering. Utredaren Sture Nordh uppger att den föreslagna public serviceskatten och utbetalningarna till public servicebolagen kommer att hållas åtskilt från övriga inkomster och utgifter i statsbudgeten.

Sture Nordh ser ingen risk för att politiker försöker styra innehållet i public service genom att skära ned i medlen.

– Att sänka tilldelningen till public servicebolagen går inte utan att ändra lagstiftningen och det är en betydligt krångligare process, säger han till TT.

Politiker eniga

Nu ska kommitténs förslag ut på remiss. I kommittén ingår alla riksdagspartier som står eniga bakom förslaget. Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) är nöjd med utredningen så här långt.

– Spontant känns det bra med en enig kommitté. Utredaren har gjort ett gott arbete så här långt. Vi fortsätter nu att arbeta fram ett förslag på villkor för public service. Just finansieringen var den första delen och förslaget kring det politiska oberoendet, säger hon till GP.

Och precis som Sture Nordh anser Alice Bah Kuhnke att det är viktigt att värna det politiska oberoendet.

– Idag vid presentationen redogjorde kommittén för några av de flertalet förslag till förstärkt oberoende. Bland annat förlängd tillståndsperiod från sex till åtta år. Och att man föreslår att aktiva riksdagspolitiker inte ska sitta i public service beslutande organ, bland annat.

Hur viktigt är public service?

– Det finns flertalet studier som visar att länder med starka public servicebolag också är länder som på flera sätt har fungerande demokratier. Det är därför det finns en väldigt bred enighet i riksdagens alla partier. Vi behöver ett starkt oberoende public service. Det är därför just finansieringsmodellen och oberoendet varit huvuduppgift från mig till utredningen, säger hon och fortsätter:

– Inte bara i Sverige utan i hela Europa och världen ser vi att det fria ordet och den granskande journalistiken ifrågasätts. Det betyder i svensk kontext att vi i Sverige är måna om att slå vakt om det fria ordet. Därför att vi inte vill se en utveckling där journalistiken fråntas möjligheten att granska makthavare som mig.