Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

"Hualigen, det här är bara början"

Camilla Haagen om vinterns käftsmällar.

Det här är ett kåseri. Ställningstaganden är skribentens egna.

Den första kylan slår mig alltid med häpnad. Det är fascinerande hur jag glömmer av, på bara ett år, hur det är att frysa. Låren brinner, näsan rinner och hakan får torra fläckar av kondensen som bildas i halsduken. Detta tillsammans med tanken att: hualigen, det här är bara början.

Men jag vänjer mig snabbt och luften river snart på ett gott sätt i lungorna. Stadsmiljöerna får nästan en steriliserad känsla när obehagliga lukter försvinner och luften bara är frisk och krispig. Nu är det bara att plocka fram långkalsongerna och titta avundsjukt på hundar och barn som springer runt i overaller.

En av fördelarna med att bli äldre är bortprioriteringen av utseendet till förmån för komfort. I det här fallet värme. Men jag har ännu inte kommit så långt att jag känner mig bekväm med (eller tillräckligt cool för) att springa runt på stan i en vuxenoverall. Tanken kryper dock närmare och närmare. Heja 80-talet bekväma trender?