Veckorna på jobbet i sommar har gått olika fort. Ibland har det känts som att det konstant är tisdag, medan denna vecka bara rasslat till. Det anmärkningsvärda är att veckan alltid verkar ha gått lika fort eller långsamt för mig som det gör för mina arbetskamrater.
Det får mig att fundera över hur tid egentligen fungerar. Farlig enkelt är det då att trilla in på andra tankar likt den "om ett träd faller i skogen...". Jag blir lite höjdrädd och får svettiga handflator. Hur stort är egentligen universum?
Det är nog bäst att sluta tänka, hälla upp dagens femte kopp kaffe och bara tacka och ta emot de korta veckorna. Trevlig helg!