Nu är det höst, brukade alltid en vän till familjen proklamera när juli slog över till augusti. Något pessimistiskt, kan tyckas.
Nu är det nästan höst, säger jag (meteorologisk höst blir det först när dygnstemperaturen är sjunkande och lägre än tio plusgrader men högre än nollgradigt, men det tar vi en annan gång).
Ny årstid betyder också nya saker att irritera sig över. Vintern är för kall, sommaren för varm och på våren och hösten är det omöjligt att välja kläder som funkar för hela dagen.
För en gångs skull – jag har klagat lite under året – tänkte jag vara lite positiv.
Hösten innebär startskottet för ishockeysäsongen, och det är ju oerhört trivsamt.
Början på säsongen är egentligen den bästa delen. Verkligheten har inte slagit rot ännu. Guldet är fortfarande inom räckhåll.
Framåt våren sitter jag förmodligen här och gnäller igen. Även över hockeyn.
