Smaken till julmusten föddes i ett laboratorium i Berlin, dit en ung man hade rest för att studera kemi i början av förra seklet. Det var hans far Robert Roberts, nykterist och godtemplare, som hade skickat honom dit med uppgiften att skapa ett alkoholfritt alternativ till julölet.
Kemiingenjör Harry Roberts var en lydig son och kom hem med både idéer och en receptsamling i bagaget.
AB Roberts i Örebro startades 1910 med tillverkning av läskedrycker och redan då fanns Roberts julöl med recept från Berlinstudietiden med i sortimentet, fastän det blev Champis som stod för de stora framgångarna vid den här tiden. Efter första världskriget skulle julölet bli till en must och senare vår julmust, och på 1920-talet sköt försäljningen i höjden.
Varför det heter must kan ingen egentligen förklara, egentligen är det en läskedryck, inte must som ska vara pressad råsaft ur frukt eller bär.
30 miljoner liter julmust mer år
Tänk om läskfabrikör Robert Roberts hade vetat vilken succé det skulle bli när hans ambition främst kan tänkas ha varit att bidra med alkoholfria alternativ i ett samhälle där det ännu söps friskt. För hundra år senare ligger svenskarnas samlade konsumtion av julmust på drygt 30 miljoner liter per år, med en stark koncentration i julmånaden.
Det var sannerligen en god investering för många generationer framöver att skicka sonen på en utbildningsresa för att lära sig om läsktillverkning och marknadsföring i Tyskland. I dag finns många bryggerier, såväl stora som små, som tillverkar julmust och AB Roberts levererar det kryddextrakt som gör julmusten till julmust till 98 procent av den svenska produktionen.
I blandningen till julmustens extrakt ingår minst 30 ingredienser, enligt nuvarande vd:n Bodil Arvinder, och genom att läsa ingrediensförteckningarna på vilken julmustflaska som helst hittar konsumenterna några av dem. Exempelvis humle och maltarom. Själva hemligheten med den speciella smaken döljer sig bakom ett ord som ”aromämnen” .
Göran Roberts är fjärde generationen och en i trion som har nyckeln till hela receptet. Utöver honom är det alltså blott två personer till som arbetar på företaget och som har tillgång till det. Bodil Arvinder och hennes son David Olsson är de andra två som kan sägas ha fått förtroendet att förvalta traditionen.
Receptet förvaras i ett valv på företaget i Örebro
Receptet förvaras bakom lås och bom i ett valv på företaget, men det finns också en kopia på hemlig plats. Ifall valvet inte skulle stå emot en brand.
– De som jobbar här kan mycket men inte allt. Vi tre tillsätter vissa speciella hemliga delar i receptet. Det är bara så vi kan hålla det hemligt, eftersom man inte kan varumärkesskydda mer än i 25 år som jag har förstått det, säger vd:n Bodil Arvinder.
När det är dags att kombinera ingredienserna till blandningen rycker en av dem in för att tillsätta det sista med det allra hemligaste innehållet. Det blir en tur in i valvet till receptboken för att kontrollera proportioner på ingredienserna, även om det sägs att Göran Roberts kan det utantill. Denna hemliga mix av kryddor har omskrivits som den som ger julmusten såväl dess djupa färg som rika smak.
Bryggerierna använder sedan olika mängd vatten till smakessensen och tillsätter ibland något extra. Sockret de använder kan vara av olika slag och mängd och kolsyremängden kan också variera. Det är detta som gör att julmusten ändå smakar olika från ett bryggeri till ett annat, trots att de använder samma extrakt.
