Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Hallå där!

Gunilla Håkansson föredrar syrsor från Tanum framför de som hålls i Ljungskile.

Det här är ett kåseri. Ställningstaganden är skribentens egna.

Oj, vilket ljud! utbrast sonen på besök och hans unga sambo höll med. Ljud? Jag fattade ingenting, den milda och stilla kvällen var ju ovanligt tyst. Jag är döv på ena örat, men har utmärkt hörsel på högra örat så jag förstod inte hur två människor kunde hävda att det var höga ljud runt altanen, när jag inte uppfattade ett jota.

Så gick det upp för mig. Ungdomarna menade ljudet av syrsor! Som jag alltså inte längre uppfattade! Jag blev helt sänkt, aldrig förr har jag saknat ljudet av syrsor som då. Det var bara att inse - jag är för gammal för att höra dem.

Men i går hände det! Ljudet av gnisslande syrsor nådde mitt öra på en parkering i Tanum. De spelade väl antagligen på en annan frekvens än de i Ljungskile. Det bryr jag mig inte om - nu kan jag helt sanningsenligt påstå att jag ännu hör syrsor! Kanske inte alla, men i alla fall de hesa i Tanum.