Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

"Hans son gjorde sig senare till lokalkändis som smugglare"

Camilla Haagen om upptäckten av oväntade rötter.

Det här är ett kåseri. Ställningstaganden är skribentens egna.

För några veckor sedan gjorde jag ett dna-test för att få lite mer kunskap kring min släkthistoria.

Det jag visste sedan tidigare var att mitt efternamn kom från en tysk tegelmakare som tog sig till Simrishamn på slutet av 1700-talet. Hans son gjorde sig senare till lokalkändis som smugglare i bygden. För att sonen skulle få sköta sina månskensaffärer ifred målade han en kalv vit och spred en historia om hur spökkalven lurade människor ut i vattnet och dränkte dem.

Han blev en förmögen man för sin tid, tydligen.

Min norska mormor och estländska morfar flydde bägge till Sverige under andra världskriget. Så att jag skulle vara någon form av cocktail av länderna kring Östersjön var alltså väntat.

Men finsk? Den var ny. Och med en rejäl procentsats dessutom. Släktens kartläggning är med andra ord långt ifrån klar.

För knappt två veckor sedan skrev jag en artikel om Sverigefinnarnas dag. Nästa år får det bli tårtätning istället.

Kuulemme!

Hallå där! är en lättsam spaning, reflektion eller tanke från en av ­redaktionens medarbetare. Åsikterna är skribentens egna.