Professor Fredrik Nyström varnar för risken för skador på hjärtat vid hård träning.
Professor Fredrik Nyström varnar för risken för skador på hjärtat vid hård träning. Bild: JOHANNA LUNDBERG

Läkaren Fredrik Nyström varnar för att vi tränar oss till döds

Är du på väg till ditt tredje crossfitpass den här veckan? Vänd. I en ny bok varnar professor Fredrik Nyström för den växande träningshetsen och pressen att leva hälsosamt – med stöd av befintlig forskning.
– Jag är ingen hälsoguru utan snarare en visselblåsare från sjukhusgolvet, säger han.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Fredrik Nyström är professor i internmedicin vid Linköpings universitet sedan många år. Han är även läkare och träffar patienter som kämpar med hälsoproblem kopplade till sin livsstil, som högt blodtryck, diabetes och övervikt. Under åren har han mött patienter som fallit för nya kostråd och träningstrender.

– I många fall har det lett till rakt motsatt effekt för deras hälsa och i stället gjort att de bara har blivit stressade, skadade och sjuka, säger han.

Och nu får det räcka, anser han. I nya boken ”Radikalt lagom” vill han öppna läsarens ögon för vilka hälsoråd som är värda att hålla sig till. Fredrik Nyström är bland annat kritisk till att alla former av träning utmålas som en mirakelmedicin utan biverkningar.

ANNONS

Bland hans patienter finns före detta maratonlöpare med livslånga skador på hjärtat. Han har själv sprungit ett maratonlopp och det gör han aldrig om.

– Mina värden såg ut som efter en liten influensa och visade dessutom tecken på muskelskada både i hjärtat och stora muskelgrupper.

Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet. Själv hoppar han över frukosten och äter nötter och dricker kaffe till lunch. På kvällen äter han en rejäl måltid med rödvin som måltidsdryck.
Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet. Själv hoppar han över frukosten och äter nötter och dricker kaffe till lunch. På kvällen äter han en rejäl måltid med rödvin som måltidsdryck. Bild: Privat

Varnar för maratonlopp

Med hjälp av magnetkamera har man konstaterat att det är tre gånger vanligare med ärr i hjärtat hos maratonlöpare och Vasaloppsåkare jämfört med soffliggare. Ett ärrat hjärta kan leda till förmaksflimmer och stroke.

Ett säkert tecken på att hjärtat har tagit skada är om molekylen troponin T syns i blodet. Det är samma markör som man letar efter för att konstatera hjärtinfarkt.

Mot den bakgrunden initierade Fredrik Nyström en mindre studie med 17 läkarstudenter i 25 års-åldern. Första dagen tog de det lugnt, andra dagen sprang de fem kilometer på fastande mage, så fort de kunde tidigt på morgonen.

Tolv av deltagarna hade mätbara halter av troponin T i blodet efteråt. Blodsockret och stresshormonet kortisol steg kraftigt jämfört med vilodagen.

– Det är en liten men signifikant studie på friska unga personer, som verkligen talar för stora negativa effekter på kroppen på en sträcka som är vanlig i träningssammanhang. Tänk då om en tjock otränad person skulle utsätta sig för samma sak. Jag har håller inte ett dugg med om att det krävs större studier för att styrka detta, när resultaten är så tydliga.

ANNONS

Själva poängen med att träna är ju att pressa kroppen för att prestera bättre framöver. Är inte detta bara kortsiktiga negativa effekter?

– Nej, sådana värden kan aldrig vara bra för kroppen och kan ju också ge ärr på hjärtat som aldrig går tillbaka. Därför ska man aldrig ta ut sig vid träning.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. Det står för runt en tredjedel av alla dödsfall.

Gemensamt för sådana sjukdomar är att de påverkar cirkulationen i hjärta och kärl och kan leda till hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.

Nästan 30 000 svenskar avled i sviterna av hjärt- och kärlsjukdomar 2019. Under perioden 2016–2018 minskade antalet hjärt- och kärlsjukdomar per 100 000 invånare år 2019 med 12,5 procent för kvinnor och 9,6 procent för män.

Källa: SCB

”Ståendet det nya röka”

I boken hänvisar han även till en kanadensisk studie som visade att det kan vara minst lika skadligt att stå upp som att sitta ner på jobbet. Den grupp som stod upp större delen av tiden hade en fördubblad risk för hjärtsjukdom jämfört med referensgruppen.

– Jag skulle vilja säga att ståendet är det nya röka.

Studien varade i tolv år och i referensgruppen fanns personer som delar av arbetsdagen satt, stod och gick. Forskarna tog hänsyn till utbildning, inkomst och livsstilsfaktorer.

Fysisk träning har förvisso många hälsofördelar, men enligt Fredrik Nyström bara på kort sikt och så länge man inte skadar sig.

Så hur ska vi tänka kring motion?

– Studier visar att det är bra att gå i trappor. Att arbeta uppåt mot sin egen kroppsvikt är bra för musklerna och lederna. Att gå uppför backar funkar också. Man ska bli lätt andfådd, få lite hjärtklappning och mjölksyra i benen. Starta med en trappa om dagen i rask takt och öka sen till fem till sex trappor efter lika många veckor och ta inte ut dig, säger han.

ANNONS

Förespråkar mindre kolhydrater och mer fett

Bokens andra stora tema är vad vi ska äta och inte. När det gäller kosten finns det i Fredrik Nyströms värld bara en väg att gå för att gå ner i vikt och hålla den – att äta enligt den så kallade lågkolhydratmodellen. Den går ut på att minska på kolhydratrik mat som potatis, ris pasta och bröd och i huvudsak äta mer fett och protein.

Resultatet är ovanligt välkontrollerat då alla deltagare arbetade i ett kärnkraftverk ut i öknen.

Fredrik Nyström tar en israelisk studie som intäkt för att han har rätt. I den deltog 332 måttligt överviktiga personer, de flesta män, varav 272 följde en tilldelad diet under två år. Gruppen som åt lågkolhydratskost fick bättre bestående viktminskning än de som åt lågfettkost.

– Det var första gången som en studie visade att det gjorde skillnad vilken kost man åt i det långa loppet. Resultatet är ovanligt välkontrollerat då alla deltagare arbetade i ett kärnkraftverk ut i öknen där de serverades rätt mat.

Enligt honom finns det ingen studie på kostområdet med samma tyngd.

– Jag är fortfarande förvånad över att Livsmedelsverket än idag inte har ändrat riktlinjerna för tallriksmodellen. Det finns inte en studie idag som visar att fettsnål kost skulle vara bättre för hälsan än kolhydratsnål, säger han.

ANNONS
En annan<a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23280227/" id="link-c677b67502bf4f4735b7f278f31c6658"> stor studie </a> som Fredrik Nyström framhåller visar att övervikt i medelåldern kan vara en fördel. I studien analyserades risken för dödsfall utifrån BMI, där överviktiga jämfört med normalviktiga hade sex procent lägre risk för att dö under den tioårsperiod som studien varade.
En annan stor studie som Fredrik Nyström framhåller visar att övervikt i medelåldern kan vara en fördel. I studien analyserades risken för dödsfall utifrån BMI, där överviktiga jämfört med normalviktiga hade sex procent lägre risk för att dö under den tioårsperiod som studien varade. Bild: NTB scanpix/TT

Lång studie med promenader

Hans favoritstudie är den så kallade Lookahead-studien där över 5 000 amerikaner med diabetes fick äta fettsnål kost under åtta år och samtidigt promenera en halvtimme, sex dagar i veckan. Egentligen skulle studien ha pågått i ytterligare två år, men den avslutades i förtid eftersom resultatet inte visade någon minskning av hjärt- och kärlsjukdomar.

– Studien kostade en miljard och är helt unik, men den ledde inte till att folk blev friskare med färre fall av hjärtinfarkt och stroke, säger han.

Fredrik Nyström hänvisar också till en spansk studie med över 7 000 deltagare där en tredjedel fick äta lågfettkost och övriga medelhavskost med rött vin som måltidsdryck. Personerna i den sistnämnda gruppen skulle dessutom äta minst fyra matskedar olivolja om dagen.

Vid starten hade de ingen känd hjärt- och kärlsjukdom men minst tre av sju riskfaktorer, som exempelvis rökning, fetma, högt blodtryck eller känd ärftlighet.

– Jämfört med den klassiska lågfettkosten minskade hjärt- och kärlsjukdomarna med 30 procent med medelhavskosten. I den studien fann man för första gången att ett kostråd hade en skyddande effekt.

Viss övervikt är okej

Sammanfattningsvis menar Fredrik Nyström att det mest hälsosamma ofta är att strunta i alla avancerade hälsoråd och bara försöka äta och träna lagom. Han tycker inte att vi behöver bekymra oss om vi släpar på några kilon extra och klassas som överviktiga.

ANNONS

– En stor studie visar tvärtom att det kan vara en fördel jämfört med att vara normalviktig när man blir medelålders om ser till risken för att dö i förtid.

ANNONS