Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/7

Djupdyk bland havets djur på Kristineberg

Kristinebergs marina forskningsstation höll guidade turer där forskarna själva berättade om så väl havsanemoner som krabbor.

– Du har 15 minuter på dig! säger Peter Tiselius, stationschef på Kristinebergs marina forskningsstation, när han lämnar av den sista gruppen för en guidad tur på onsdagen.

Det är första stoppet och Carina Östman, docent och senior scientist som snabbt drar igång och berättar om nakensnäckan och havsanemonen. Hur nakensnäckan snor åt sig havsanemonens försvar - de brännande nässelcellerna.

– Nakensnäckan äter havsanemoner och får i sig deras nässelceller. Nässelcellerna transporteras sedan upp i nakensnäckans spetsar på ryggen och blir deras försvar - så bra har naturen ordnat det, säger Östman.

Carina Östman visar havsanemoner och nakensnäckor.. Bild: Maja Nilsson

Men det finns också hot mot nakensnäckan. Fossila bränslen gör att haven blir surare och när vattnet får ett lägre ph-värde utvecklas inte nakensnäckans så kallade äggsträng i samma takt.

Carina Östman ger en uppmaning i ett försök att hindra utvecklingen:

– Handla mindre! Tänk på det.

LÄS MER: Natur- och kulturliv på kryssning i Havstensfjorden

Krabbornas livscykel

Lika snabbt som vi kom in i hennes labb blir vi visade ut igen. I rask takt, en trappa ner, i källaren hittar vi Jeff Shields som glatt visar upp krabbornas livscykel.

Det börjar med ett klämtest, en cirka sexårig hankrabba får demonstrera hur snabbt man kan göra sönder så väl morot som ett sugrör. Därefter plockas en honkrabba med lysande orange ägg upp från sitt akvarie - honan med mjukare skal och hanen med hårt.

Jeff Shields går igenom krabbornas livscykel.. Bild: Maja Nilsson

Hur länge klarar de sig ovanför vattnet? undrar en av åskådarna.

– Så länge den är blöt och det är behaglig temperatur och inte för varmt klarar den sig länge, konstaterar Jeff.

Men även här kommer frågan om krabbornas överlevnad när det blir fattigare på syre i haven.

– Det vi vet är att syre gör skalen hårdare, när det är lägre syrehalt tar det längre tid för skalet att hårdna.

En hummer studeras och ytterligare en yngre krabba, sen bär det av vidare. Nu är det ont om tid. Vi får två val - plast i haven eller ostron.

LÄS MER: Fartfylld temadag med fiskar och båtar på Bohusläns museum

Stationschefen: "extremt nöjda"

Gruppen splittras och jag hänger med till huset bredvid. Där finns forskningsassistent, eller som han själv kallar sig marinfilosof, Karl Hunter.

Han visar upp de asiatiska och europeiska ostronen.

– Våra odlingar sker på fyra olika vattendjup och varje vecka både mäts och vägs ostronen. Om det är någon av er som tänker starta en kommersiell ostronodling så är det så att ostronen fortsätter växa på djupt vatten men det går fortare närmare ytan - så ni vet.

Peter Tiselius tackar av sina medarbetare efter en lyckad dag på forskningsstation.. Bild: Maja Nilsson

De olika aktiviteterna på den marina forskningsstationen är en del av Västerhavsveckan och det var populärt.

– Över 500 har varit här, jag är extremt nöjd, säger Peter Tiselius innan han tackar av sina medarbetare.

Bild: Maja Nilsson