Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Marika Griehsel är frilansjournalist och menar att vi har fått ett hårdare samhällsklimat och att det leder till mer och grövre hot mot offentliga personer. Bild: Naina Helèn Jåma, Niclas Jonasson

Hårdare samtalsklimat leder till hot mot offentliga personer

Hat och hot mot offentliga personer hotar demokratin. Det säger frilansjournalisten Marika Griehsel. Hon beskriver ett hårdare samtalsklimat som både en Lysekilspolitiker och en högt uppsatt tjänsteman i Orust kommun fått känna av.

"Kommunanställda är bara skit i samhället som skall avrättas. Jag svingar mitt basebollträ i aluminium rakt i huvudet på XX. Med full kraft för att döda."

Det skrev en man i 40-årsåldern riktat mot en högt uppsatt tjänsteman i Orust kommun. I dagarna fastställde hovrätten tingsrättens dom mot mannen. Han dömdes till en månads fängelse.

Språket blir allt grövre, menar frilansjournalisten Marika Griehsel under en föreläsning om hat och hot mot offentliga personer på Campus Väst i Lysekil.

– Jag bodde utomlands i 15 år när jag var utrikeskorrespondent i Afrika. När jag kom hem märkte jag att Sverige var förändrat. Det är ett hårdare språk och ett väldigt individualiserat och delat Sverige, säger hon.

"Man använder ofta ett sexuellt våldsspråk"

Griehsel har på uppdrag av Utrikesdepartementet tittat närmare på hur offentliga personer utsätts för hat och hot på internet. Hon säger att hotet ofta börjar mot kvinnliga journalister och att syftet är att hota dem till tystnad.

– Man använder ofta ett sexuellt våldsspråk. Det är lätt att skrämmas till tystnad med den typen av våldsspråk.

Hoten och hatet mot journalister tog fart i början av 2010-talet. Sedan fick det mer luft under vingarna i samband med att Donald Trump valdes till president, menar Marika Griehsel. Och språket online smittar av sig.

– Det märks inte minst på hur unga människor pratar med varandra.

Lysekilspolitiker drabbad

Under valrörelsen inför valet 2014 utsattes Lysekilspolitikern Anders C Nilsson (S) för hat, både på och utanför internet. I en insändare i Bohusläningen skrev han i mitten av september att han "var övertygad om att det bara var en tidsfråga innan jag skulle åka på en ordentlig misshandel".

Anders C Nilsson (S) utsattes för hat när Lysekils kommun genomförde nedskärningar. Bild: Ulf Blomgren

– Utbildningsnämnden bytte ledning och alla nämnder var inte i balans. Då gick det illa ekonomiskt, säger Nilsson och fortsätter:

– Då höjde man skatten samtidigt som man genomförde en del ekonomiska åtgärder. Då blev en del personer väldigt irriterade.

"Frågan är var gränsen går till slut"

Under åtta år bedömer Nilsson att tio Facebook-grupper skapades för att diskutera politiska frågor i kommunen. I de vädrade folk sina frustrationer.

– Man ser ju att alla formuleringar inte här helt perfekt formulerade. Man uppmuntrar varandra och frågan är var gränsen går till slut. De flesta gör inte mer än skriver olämpliga formuleringar, men risken är att någon gör något mer och att det är en god gärning. Den risken finns ju, säger Anders C Nilsson.

Snart började också brev landa i fritidspolitikerns brevlåda. Sex brev totalt, varav ett saknade frimärke. Breven innehöll tidningar och handskrivna lappar.

LÄS MER: Hot mot politiker polisanmält

Var det nära att du valde att avsluta ditt politiska engagemang?

– Inte i samma veva som det hände. Däremot, när jag sätter mig inför varje mandatperiod och funderar på hur mycket tid jag vill lägga, vad jag vill uppnå, då får jag ta med det i helhetsbilden.

Frilansjournalisten Marika Griehsel säger att frågan om hat och hot måste pratas om.

Hur mycket hot och hat får man tåla som offentlig person?

– Man ska inte behöva tåla något alls. Man ska anmäla hot och hat, annars finns det inte.

LÄS MER: Facebookgrupper med makt att ena, splittra och hänga ut