Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Arbetar med kreativ integration. Mustafa Panshiri berättar om möten med ungdomarna i de olika kommunerna han besökt under året.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Hans flykt hjälper ensamkommande i kommunerna

Mustafa Panshiri kom till Sverige som elvaåring. I början av förra året började han föreläsa om kreativ integration. Något som han själv saknade som nyanländ.

Ett hundratal personer är samlade i Campus Västs aula i Lysekil. Bakom Mustafa Panshiri syns en powerpoint där två artiklar visas om sexuella övergrepp som skett i sommar med koppling till ensamkommande flyktingbarn.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

– Blir detta obekvämt tycker ni? Frågan är riktad mot folksamlingen.

Folk skruvar lite på sig och tittar på varandra. Någon säger:

– Kanske inte så obekvämt men jag får ju obehagskänslor. Jag tycker media förvränger och det ger tyvärr en negativ bild av de ensamkommande.

Så är diskussionen i gång. Mustafa Panshiri uppmuntrar folk att säga sina åsikter. Det är så man kommer fram till en lösning menar han. Både när han besöker ensamkommande i deras boenden eller som han i dag har en sal full med människor som arbetar med ensamkommande flyktingbarn tycker han det är viktigt att veta att en diskussion inte behöver vara farlig.

– Det är när man är rädd för en debatt som fördomar och segration uppstår som syns så tydligt i vårt samhälle. Med diskussion kan man komma mycket närmre en förståelse.

Han kom själv som flykting till Sverige från Afghanistan. Då var han elva år. Hans berättelser är självupplevda händelser och frågor han hade när han först kom till Sverige.

– Jag ville ha svenska vänner men jag visste inte hur jag skulle göra för att passa in. Ingen berättade för mig om de oskrivna sociala regler som fanns utan de fick jag ta reda på själv, berättar han.

Han tar upp regler som att stå i kö, ha självbehärskning och att inte skryta men poängterar noga att det inte handlar om att alla nyanlända måste anpassa sig till detta. Men med en medvetenhet om dessa spelregler kan underlätta.

Mustafa Panshiri startade sin första föreläsning i februari i Uddevalla, där Bohusläningen var och hälsade på under hans första besök på ett boende för ensamkommande. Han ville från början göra sina föreläsningar i sitt yrke, i polisuniform, men då det inte fungerade tog han tjänstledigt. Arbetet har utvecklat sig sedan dess och nu föreläser han två gånger per dag. 50 av Sveriges alla kommuner har han hunnit med. Målet är att besöka alla.

– Det som är så roligt är att se hur arbetet har utvecklat sig och att få möjlighet att träffa dessa ungdomar som har precis samma frågor som jag hade när jag kom till Sverige, hur gör jag för att skaffa mig vänner här i Sverige, säger Mustafa Panshiri.

När han träffar ungdomarna brukar han ta upp frågor som han undrade när han kom till Sverige, varför staten hade monopol på alkohol, jämställdhetsfrågor och olika sexuella läggningar.

– Det går inte att blunda för att det existerar kulturella skillnader, för i Afghanistan och i många andra länder är till exempel homosexualitet förbjudet och då är det viktigt att man diskuterar detta med ungdomarna och berättar hur vi ser på det här i Sverige, säger Mustafa Panshiri.

När han själv kom hit som elvaåring trodde han att homosexualitet var en sjukdom. Genom att prata med människor och höra andras åsikter förstod han att det var fel. Mustafa Panshiri menar på att man inte ska vara så rädd för att prata om kulturella skillnader. Det är därför han tycker det är så viktigt att han kan berätta om sin resa och uppmuntra fler som arbetar med ensamkommande att diskutera saker. Även saker som är jobbiga.

– Ta vara på nyfikenheten hos ungdomarna. De är mest oroliga om man får stanna kvar i Sverige eller inte så det gäller att inspirera de att hålla i gång, få dem att gå till skolan, lära sig nya saker och träna, säger Mustafa Panshiri.