Under sommaren 2019 kom beskedet regeringen tar över tillståndsprövningen för Preemraffs omdiskuterade utbyggnad i Lysekil. Frågan hade då redan varit uppe till prövning i mark- och miljödomstolen i Vänersborg som i november 2018 godkände planerna på en utbyggnad.
– Regeringen har valt att överpröva domstolens beslut på politiska grunder, vilket är förkastligt, säger Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström.
LÄS MER:Striden om utsläppen på Preemraff i Lysekil – som påverkar hela Sverige
I sin anmälan till riksdagens konstitutionsutskott, KU, lutar Moderaterna sig på en skrivning i miljöbalkens 17 kapital, som talar om att regeringen kan överta en tillståndsprövning. Men att det då ska ske före en dom avkunnats. Här har det skett efter en rättslig instans sagt sitt.
"Lövin föregick prövningen"
Moderaterna vänder sig också mot hur Isabella Lövin uttalade sig om frågan i Ekots lördagsintervju i november 2019.
– Där talade hon om vad hon anser att utgången av regeringens prövning ska bli. Om en domare eller nämndeman gjort något liknande hade det blivit en storm. Det finns nämndemän som fått lämna sina uppdrag för den typen av uttalanden, säger Tobias Billström.
Louise Meijer, Moderaternas klimatpolitiska talesperson, menar att regeringen borde ha tagit över frågan redan innan mark- och miljödomstolen dömt, eller helt låtit domstolsväsendet avgöra. Nu blev det ett mellanting.
– I detta skedet har man avvaktat domen i första instans och den domen gick emot Miljöpartiet, då bestämmer sig regeringen för att ta över. När man vet vad regeringens bevekelsegrunder är, att inte ge tillståndet, då blir det som en skenprocess.
Men samtidigt begärde länsstyrelsen och Naturvårdsverket först när frågan överklagats till Mark- och miljööverdomstolen att regeringen skulle ta över. Var inte det klokt att vänta på dem?
– Nej, det var inte klokt. Att myndigheterna väntat får stå för dem. Men det ingår i arbetsbeskrivningen för regeringen att vara alert och medveten och ska vi ha en rättssäkerhet i Sverige behöver företag veta vilka villkor som gäller.
Hur hade Moderaterna velat göra? Skulle ni gått in tidigare i processen eller låtit domstolsprocessen ha sin gång?
– Jag tycker att man i detta fallet skulle låtit processen ha sin gång, att detta skulle varit en domstolsprocess, säger Louise Meijer och påpekar samtidigt att det är svårt att säga hur man skulle ha agerat där och då.
Redan 2017 var Stefan Löfven den statsminister som blivit anmäld till KU flest gånger. Sedan riksdagen öppnade hösten 2018 har Stefan Löfven anmälts ytterligare sex gånger och oppositionen har fått kritik för att man ägnar sig åt okynnesanmälningar.
Men i det här fallet får Moderaterna visst stöd av Ulf Bjällås, senior konsult på advokatfirman Fröberg & Lundholm och tidigare chef för miljööverdomstolen som håller med om att regeringens agerande är anmärkningsvärt.
Hoppade in för sent
Han konstaterar att svenska domstolar är suveräna och fattar självständiga beslut. Men det finns ett undantag just för miljömål: i miljöbalkens 17 kapitel står det att regeringen kan ta över en tillståndsprövning.
– Men det står att det ska ske omedelbart. Det är inte meningen att regeringen ska hoppa in i ett pågående mål, säger Ulf Bjällås.
I det här fallet var prövningen i mark- och miljödomstolen redan klar och processen i miljööverdomstolen påbörjad när regeringen tog över.
Statsminister Stefan Löfven hälsar via sin pressekreterare Gösta Brunnander att han inte vill kommentera KU-anmälan.
– Vi inväntar granskningen, säger Gösta Brunnander.
På måndagen kommer M-topparna Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, och Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson, till Preemraff i Lysekil. Raffinaderiet är första stoppet på paritets "industriresa för grön konkurrenskraft".
– Det handlar framför allt om att vi ser att vi behöver ha konkurrenskraftiga villkor för våra företag. I debatten från vänster utmålas våra svenska företag som klimatbovar, säger Louise Meijer och fortsätter:
– Mot den bakgrunden vill vi prata med dem och se vad man kan göra för att få ner deras utsläpp, och samtidigt bevara konkurrenskraften.
Raffinaderiet i Lysekil släppte under 2018 ut 1,5 miljoner ton koldioxid, enligt siffror som nyhetsbyrån Siren bearbetat, och var med det Sveriges näst största utsläppare.
– Utbyggnaden har prägel på arbetsmarknaden i Sverige och är viktig för klimatet. Den har bäring både på klimatet och på ekonomin, säger Meijer.
