Lysekil förtjänar ett bättre företagsklimat menar Åsa Tegelberg, projektledare Västsvenska handelskammaren. Till vänster Michael Johansson, avdelningschef för hållbar utveckling Lysekils kommun.
Lysekil förtjänar ett bättre företagsklimat menar Åsa Tegelberg, projektledare Västsvenska handelskammaren. Till vänster Michael Johansson, avdelningschef för hållbar utveckling Lysekils kommun. Bild: Gittan Öhman

Omtag för bättre företagsklimat

Nu ska Lysekils kommun lyfta sitt envist dåliga resultat beträffande företagsklimatet. Hjälpen kommer från Västsvenska handelskammaren.

ANNONS
|

I Svenskt Näringslivs årliga ranking landar Lysekil på plats 273 av Sveriges 290 kommuner. Det är sämst i hela Västsverige.

Nu tar kommunen hjälp av Västsvenska handelskammaren för att få bukt med problemen. Under torsdagen skrev handelskammarens vd Johan Trouvée och Lysekils kommunchef Leif Schöndell under ett avtal som innebär ett projekt för att analysera och förbättra företagsklimatet.

– Det ligger i vårt intresse att stötta västsvenska kommuner att förbättra dialogen med och servicen till företagarna. Att fler företag vill etablera sig skapar en positiv spiral, säger handelskammarens vd Johan Trouvée.

Hur ska det gå till?

– Jag tror inte det här egentligen är någon rocket science, precis som i många andra kommuner handlar det mest om attityd. Vi brukar fråga de kommunala tjänstemännen om det tycker det är viktigt med ett bra företagsklimat, och jo, det tycker de. När vi sedan frågar på vilket sätt just de i sitt dagliga arbete bidrar till ett gott företagsklimat, så menar de att inte gör det eftersom det är en "fråga för näringslivsavdelningen". Men det är precis vad det inte är, det är i kontakten med förvaltningen, kring allt från bygg och miljö till brandskydd, som attityderna skapas. Att varje enskild medarbetare kan inverka brukar bli ett uppvaknande.

ANNONS

Förväntansglapp

Bjarne Pettersson, regionchef Västsvenska handelskammaren, menar att kärnan i missnöjet ofta är ett förväntansglapp. Att handelskammaren kan komma in med ett utifrånperspektiv är bra menar han.

– Vi kan påverka, men också ena. Vi lyssnar och pratar med alla parter utifrån olika perspektiv. Ibland gör kommuner med gott respektive sämre företagsklimat precis samma saker. Men i den högre rankade kommunen är företagare och kommun överens om vilka förväntningar som är rimliga att ställa på varandra.

Kommunchef Leif Schöndell omgärdas av projektledare Åsa Tegelberg, avdelningschef Michael Johansson, Bjarne Pettersson, regionchef Västsvenska handelskammaren och Renée Daun, näringlivsutvecklare.
Kommunchef Leif Schöndell omgärdas av projektledare Åsa Tegelberg, avdelningschef Michael Johansson, Bjarne Pettersson, regionchef Västsvenska handelskammaren och Renée Daun, näringlivsutvecklare. Bild: Gittan Öhman

Projektet inleds med en attitydundersökning berättar Åsa Tegelberg, projektledare Västsvenska handelskammaren. Enkäten går ut till tjänstemän och politiker i december.

– Vi gör också intervjuer med ungefär 25 företagare. Resultatet sammanställs i början av februari. Under våren ordnar vi dialogmöten med grupper där företagare, tjänstemän och politiker ingår, säger Åsa Tegelberg.

Renée Daun, näringlivsutvecklare i Lysekils kommun.
Renée Daun, näringlivsutvecklare i Lysekils kommun. Bild: Gittan Öhman

Renée Daun, näringslivsutvecklare på Lysekils kommun sedan i september, tycker det är viktigt att kommunen nu prioriterar frågan att stärka företagsklimatet.

– Det visar att vi tar det här på allvar.

Ranking 2018: plats 273 av 290.

Skillnad från 2017: 11

Sammanfattande omdöme: 262

Omdömen som drog ned betyget:

Kommunpolitikernas attityder: 273

Tjänstemännens attityder: 251

Allmänhetens attityder: 284

Kommunens service: 226

Vägnät- tåg och flyg: 272

Kommunal konkurrens: 256

Kommunalskatt: 242

[källa: Svenskt Näringsliv]

ANNONS