Oviss framtid för de asylsökande

I går anlände ytterligare nio asylsökande till Siviks camping. Totalt väntar nu 110 personer på svar om framtiden. Klart är att de inte stannar på campingen när vintern kommer – många av dem lär i stället skickas tillbaka till sitt hemland.

ANNONS
|

Kön utanför receptionen på Siviks camping är lång. Bakom disken sitter Sabina Hadziabdic, handläggare på Migrationsverket. Hon tar emot post till de asylsökande, svarar på frågor och hjälper dem i kontakten med sjukvård och myndigheter.

– De flesta väntar på att bli kallade till Göteborg för att deras ärende ska utredas. Kallelsen skickas hit. Många undrar också om jag har besked om vad som ska hända sedan, vart de ska ta vägen, säger Sabina Hadziabdic.

Men det har inte Sabina Hadziabdic. Boendet på Siviks camping är bara tillfälligt – senast sista november ska de 110 asylsökande ha fått ett annat boende. Villavagnarna på campingen är inte utrustade för svensk vinter. Men fortfarande finns ingen annanstans att ta vägen.

ANNONS

– Trycket på Migrationsverket är väldigt stort just nu. Vi har varit tvungna att hitta tillfälliga lösningar. Det här är ett temporärt transitboende, förhoppningsvis har vi snart platser lediga i ordinära boenden, säger Ole Guldal, enhetschef vid Migrationsverket i Trollhättan.

Sannolikt kommer en stor del av de asylsökande inte att komma så långt som att få flytta till ett ordinärt boende. Den största delen av de 25 familjer som bor på campingen är romer från Serbien och andra balkanländer. Få av de romer som sökt asyl i Sverige i år har fått stanna.

– En väldigt liten andel når upp till de krav vi har, de asylskäl de uppger räcker inte. Men det kan finnas de som har skäl, och därför är det viktigt att utreda varje enskild sökande, säger Fredrik Bengtsson, informatör på Migrationsverket.

För många handlar det om den sociala situationen; de får inga arbeten, och blir diskriminerade på grund av sin etnicitet. Men i de flesta fall krävs mer än så.

– Vi är medvetna om att den romska minoriteten i Serbien, och i många andra av de östeuropeiska länderna, har det väldigt tufft. Men i de flesta fall kommer man inte upp till nivån för att få skydd, säger Fredrik Bengtsson.

ANNONS

En av dem som ändå hoppas är en 23-årig man från Serbien. Han har kommit till Siviks camping med fru och ett barn, och vill stanna i Sverige.

– Det är för mycket våld i Serbien. Och diskriminering. Du kan nästan inte få jobb, om du inte har pengar eller kontakter. Men jag vill helst inte prata om hur det är där, säger han.

Han vet inte hur stor chans han har att få asyl. Men tillbaka till Serbien vill han inte.

– Jag vill bara ha ett fridfullt liv, för oss och särskilt barnen. Det får jag inte i Serbien, säger han.

Hittills i år har drygt 4400 människor med serbiskt medborgarskap sökt asyl i Sverige. Det är betydligt fler än normalt – förra året sökte runt 500 serber. Migrationsverket registrerar inte etnicitet, men de flesta antas vara romer.

Att så många fler har kommit i år tros framförallt bero på att EU i december 2009 slopade kravet på visum för serbiska, makedoniska och montenegrinska medborgare.

På Siviks camping är för tillfället 110 personer inkvarterade. Av dem är 48 barn, mellan tre månader och 18 år gamla. Av 25 familjer är 17 från något av balkanländerna. Andra kommer till exempel från Somalia, Iran och Syrien.

ANNONS