Fredrik Christensson (C), utbildningspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Lysekil, tycker att Preemraffs utbyggnad ska godkännas.
Fredrik Christensson (C), utbildningspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Lysekil, tycker att Preemraffs utbyggnad ska godkännas. Bild: Isabella Persson

Riksdagsledamoten vill ställa krav på Preem-utbyggnad

Regeringen borde säga ja till Preemraffs planerade utbyggnad. Det tycker riksdagsledamoten Fredrik Christensson (C) från Lysekil. Samtidigt vill han att miljötillståndet ska innehålla krav på att bolaget ska bli klimatneutralt till 2045.

ANNONS
|

Domstolen och Lysekils kommun har gett tummen upp för Preemraffs planerade utbyggnad i Lysekil. Frågan ligger nu på regeringens bord. För att utbyggnaden ska bli verklighet måste regeringspartierna säga ja till det miljötillstånd som Preem ansökt om.

Fredrik Christensson, centerpartistisk riksdagsledamot från Lysekil, tycker att samarbetspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet ska följa Mark- och miljööverdomstolens råd och ge grönt ljus åt utbyggnaden.

– Preemraff har höga klimatambitioner och om de kan leva upp till sina ambitioner att bli klimatneutrala till 2045 tycker jag att de ska få tillstånd. Men då kan man skriva in det i tillståndet, säger han.

Du vill att de ska få bindande krav för att få ett miljötillstånd?

ANNONS

– Precis. De har ställt ut höga klimatambitioner och då är det rimligt att skriva in krav de måste leva upp till för sin verksamhet längs vägen.

En del av miljötillståndet berör Preems vilja att blanda in förnybara råvaror från skogen i bränsletillverkningen. Det, tillsammans med att Preem ingår i EU:s handel med utsläppsrätter, ser Christensson som viktiga orsaker till att miljötillståndet ska godkännas.

– Risken finns alltid att en sådan investering annars hamnar i ett land som står utanför utsläppshandeln och därmed inte utsläppsminskar någon annanstans. Sedan finns det mycket att göra med utsläppshandeln för att göra den bättre och mer effektiv.

Regeringens historiska beslut att ta över prövningen från Mark- och miljööverdomstolen har mötts av kritik från bland annat Moderaterna, som bland annat kallat regeringens klimatpolitik för ”klimatnationalism”.

– Det är viktigt att påpeka att regeringen ska hantera ärendet juridiskt. Jag blir lite fascinerad över hur diskussionen förs, att den blir såpass politisk när det faktiskt är så att regeringen ska behandla ett juridiskt ärende, säger han.

Gjorde regeringen rätt som tog över ärendet?

– Som jag tolkar det finns den möjligheten men jag är förvånad över att de tog över ärendet så sent, när första instans redan tagit beslut, säger han och syftar på att det redan fanns ett beslut i mark- och miljödomstolen, instansen innan överdomstolen, om att godkänna utbyggnaden.

ANNONS

– Sedan tycker jag att det är viktigt att man hanterar frågan juridiskt, på det sättet som frågan bör hanteras.

Detta har hänt

2016 ansökte Preem om ett nytt miljötillstånd för Preemraff i Lysekil. Enligt ansökan skulle raffinaderiet byggas ut och bli dubbelt så stort som det är idag. Utsläppen av koldioxid hade i och med utbyggnaden ökat med en miljon ton per år, från 1,7 miljoner till 2,7.

Ett nytt miljötillstånd hade samtidigt gett Preem möjlighet att blanda in förnybara råvaror från skogen i bränsletillverkningen. Bolaget har ett uttalat mål om att bli koldioxidneutrala till 2045, bland annat med hjälp av förnybara råvaror och genom att fånga in koldioxid innan det släpps ut.

Preemraff har fått klartecken från länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Vid båda tillfällena överklagades dock besluten och Mark- och miljööverdomstolen beslutade att ta upp ansökan.

I augusti 2019 beslutade regeringen att ta över prövningen och det är nu upp till den att avgöra huruvida Preemraff ska beviljas miljötillstånd, och därmed kunna bygga ut raffinaderiet eller inte.

ANNONS