– I ett första skede är vårt mål att tillverka 15 ton fiskfoder och lika mycket cellulosa som används för att producera etanol, säger forskaren Fredrik Norén som driver projektet med att odla sjöpunkar i företaget Marina biogas AB.
Just nu finns det en odling av sjöpungar på en hektar i närheten av Wallhamn på Tjörn. Sedan en tid görs den här satsningen i samarbete med några musselodlare. De sjöpungar som skördas har en har en så kallad våtvikt på cirka 400 ton per år. Fredrik Norén har på senare tid arbetat mycket med att ta utveckla ett fiskfoder från de här odlade sjöpungarna.
– Vi har uppfunnit en metod när det gäller att separera ytterkroppen och innerkroppen i en sjöpung och lämnat in en ansökan om patent, säger Fredrik Noren. Innerdelen fungerar bra när det gäller att ta fram ett fiskfoder. De undersökningar som vi har gjort visar att den här delen av sjöpungar innehåller närmare 65 procent marint protein och närmare tio procent marint fett. De tester som Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) gjort visar det här fodret kan tas upp av djurmagar.
I dag är det i första hand fiskmjöl som används som foder vid uppfödning av fisk, exempelvis av lax i Norge. Det handlar om ett torrfoder som innehåller fisk som inte används för konsumtion.
Det förekommer också att sojabönor används. Enligt Norén är foder baserade på sådana produkter inte vidare bra mat för fiskar.
– Det finns ett stort behov av ett hållbart fiskfoder, säger Fredrik Norén.
Processen att göra fiskfoder av sjöpungar har kommit långt och just nu väntar Fredrik Norén på att få ett tillstånd att sälja den här produkten till företag som säljer fiskfoder. Han hoppas på att få ett sådant tillstånd till hösten.
Det här är inte enda användningsområdet för sjöpungar. I somras kontaktade företrädare från Luleå universitet Fredrik Norén eftersom ytterkroppen av sjöpungen är intressant när det gäller att tillverka etanol. Sjöpungar används också för tillverkning av biogas.
– Den här delen av sjöungen innehåller ren cellulosa. Den metod som används innebär att korta och långa molekyler i cellulosan delas upp. Det innebär i sin tur att det blir lättare att framställa etanol.
Det har tidigare förekommit uppgifter att tillverkningen av etanol genom att använda sjöpungar skulle kunna täcka en stor del av Sveriges behov av den här råvaran. Men Fredrik Norén vill inte komma med några sådana förväntningar.
– För oss är det viktigt att ha realistiska förväntningar och min för hoppning är att produktionen av fiskfoder ska kunna ge åtminstone ett par arbetstillfällen i Lysekil, säger han.
Fakta om sjöpungar
Sjöpungar är en klass av påsliknande filtrerare som tillhört gruppen manteldjur. En sjöpung karaktäriseras främst av det omslutande skyddshöljet. De föds som små larver som letar upp en bra plats att bosätta sig på, exempel stenar. Det finns cirka 20 arter längs västkusten.