– Det har blivit avgörande, jag slutar nu. Arla kan hålla på att sänka hur mycket de vill, de kommer att ta död på sig själva, rasar Anders Andersson.
Första maj sänkte stormejeriet Arla ersättningen till mjölkbönderna ännu en gång. Arla har som strategi att hålla samma pris på sin mjölk i alla länder som man levererar till men efterfrågan på världsmarknaden efter svensk mjölk är betydligt lägre än utbudet.
– Vi har tvingats sänka priset, med några få undantag, sedan 2014. Hela mejerimarknaden befinner sig i en global mjölkkris. Det är kanske den värsta mjölkkrisen som vi har sett i modern tid, säger Daniel Emilson, presschef vid Arla Foods, och fortsätter:
– När Ryssland och Kina slutade importera mjölk 2014 förlorade vi två stora marknader. EU avskaffade året efter mjölkkvoterna vilket medfört en extrem konkurrens för alla mjölkbönder i hela Europa. Arla måste av den anledningen pressa sina priser för köparna kan inhandla sin mjölk av någon annan på den fria marknaden. Vi vet att många av våra ägare, mjölkbönderna, har det väldigt tufft i Sverige liksom i övriga Europa.
Prissänkningen innebär att bönderna nu får 2,44 kronor per liter mjölk från Arla, milslångt ifrån vad som skulle behövas för att gå runt enligt Anders Andersson.
– Jag tog över 94 och har varit mjölkbonde i över 20 år. Det går inte att gå runt på den ersättningen. Vi skulle behöva mjölkpriser på uppemot 4,50 kronor, säger Anders Andersson.
– Du hade också tröttnat om du tvingats betala och gjort förlust för att åka till jobbet. Vi ska inte hålla på att producera mjölk i Sverige. Antingen ska vi ha betalt eller så får vi sluta med mjölken.
På 80-talet fanns det över 40 000 mjölkbönder i Sverige, i dag finns det ungefär 4 000 kvar. Mjölkbranschen var tidigare väldigt strikt reglerad men det ändrades på 90-talet successivt genom avregleringar och inträdet till EU. Sedan dess har det blivit allt tuffare för mjölkbönderna att klara sig, berättar Daniel Emilson.
Förra året hade han mer än fyra kronor i produktionskostnad på sin gård med omkring 30 kor i Hedekas och för hans del är det därför inte möjligt att fortsätta nu när mjölkersättningen är nere på 2,44 kronor per liter.
– Jag betalar 1,60 kronor litern för att leverera mjölk. Många hör att vi bönder får EU-bidrag, men det bidraget går ju till att konsumenten ska få billigare mjölk. Jag kör lite lastbil extra och på vintern plogar jag snö för att kompensera det. Men vi kan inte hålla på det här viset. Händer det inte något får man sätta en stor spik i dörren och den öppnas aldrig igen. Jag vill ju kunna ta ut en lön när jag jobbar 17-18 timmar om dygnet.
– Vill folk ha svensk produktion och öppna landskap måste de betala för den svenska mjölken. Annars kan vi låta allt växa igen till skog, sa han då.
Men framöver får svenska konsumenter nöja sig med utländsk mjölk när allt fler svenska mjölkbönder lägger ner, menar Anders Andersson.
– Den är billigare och har längre hållbarhet. Givetvis är den mycket bättre, säger han ironiskt.
– Man behöver inte vara raketforskare för att räkna ut vad det handlar om. Det är tillsatser som förlänger hållbarheten och något som inte är bra i den mjölken. Man kan se i många länder att de använder antibiotika på djuren som går ut i mjölken och sen går det ut i människokroppen vilket leder till att vi blir resistenta när vi väl behöver medicin. Det blir en ond cirkel.
Någon tilltro till att myndigheterna ska kunna rädda de svenska mjölkbönderna har han inte vill vi ha svenskproducerad mjölk är det upp till alla vanliga medborgare i landet enligt Anders Anderssons mening.
– Den ende som kan rädda den svenska mjölken är konsumenten, säger han.
Hur blir det för din del framöver?
– Jag kommer att fortsätta med lantbruk men mjölken är det slut på. Köttproduktionen går det bättre med, de konsumenterna är mer medvetna. Det finns ingen anledning att fortsätta producera mjölk som läget är just nu.
-----------
Fakta:Tre faktorer bakom mjölkkrisen enligt Arla
Ryssland bojkottar sedan 2014 alla europeiska livsmedel vilket lett till att en stor marknad gått förlorad
Ungefär samtidigt som Ryssland inledde sin bojkott av europeiska livsmedel slutade Kina att importera mejeriprodukter. Kina har fyllt sina lager och har samtidigt börjat öka sin egen produktion.
2015 avskaffade EU sina mjölkkvoter vilket innebär att det blivit fritt fram för EU-länder att producera hur mycket mjölk som helst. Det i sin tur har lett till att vissa länder ökat sin produktion med 25 procent - konkurrensen har helt enkelt blivit mycket hårdare.
