Höjda avgifter när kommunerna ställer om till separat sortering av matavfall.
Höjda avgifter när kommunerna ställer om till separat sortering av matavfall. Bild: Henrik Montgomery/TT

Höjda avfallsavgifter när äggskalen blir biogas

Avfallsavgiften väntas höjas med upp mot 1314 kronor när Munkedal och Sotenäs ska ställa om sin avfallshantering. Nu ska boende ha möjligheten att sortera sitt matavfall direkt i soptunnan, efter nytt regeringsbeslut.

ANNONS
|

90 procent av Sveriges matavfall ska tas till vara på, enligt mål från Miljödepartementet. För att uppnå detta mål måste nu alla Sveriges kommuner till år 2021 kunna erbjuda ett system för hantering av hushållens matavfall.

De senaste åren har flera kommuner i Bohuslän satt sådana system i bruk, men två kommuner sticker ut. Munkedal och Sotenäs är de enda kommunerna i området som inte än erbjuder separat hantering av matavfall. Men det är på gång. Munkedals nya system sätts i bruk redan 1 oktober i år och Sotenäs väntas börja samma datum 2020.

– Vi har fördelen att vi noga kunnat följa hur det gått i Lysekil och nu Munkedal. Det finns säkert massor av lärdomar vi kan dra därifrån sen när det blir vår tur, säger Eveline Savik samhällsbyggnadschef i Sotenäs.

ANNONS

Höjda avgifter möts av kritik

Uddevalla har haft separat system för matavfall sedan 2000. Men när de skulle införa det nya systemet med papperspåsar var det inte alla som med öppna armar välkomnade de bruna påsarna under diskbänken. Kritiken från allmänheten har handlat om både höjda kostnader för sophämtning, men även lukt och kladd från papperspåsarna.

I Munkedal väntar omställningen redan i höst och avgiftstaxan kommer höjas även där. Det vanligaste abonnemanget är för helårsboende i tätort med ett sopkärl på 190L, de betalar idag 3450 kr om året. På glesbygden är de vanligaste abonnemangen sopkärl på 140- 190L med tömning varannan vecka, som idag kostar 2086 kr respektive 2592 kr.

Med de nya regelverken så kommer alla helårsboende betala 3400 kr oavsett om de bor i glesbygd eller tätort, men för 80-90 procent av de som bor i Munkedal kommer man då kunna välja till att även källsortera förpackningar direkt i sina sopkärl inkluderat i avgiften. De 10-20 procenten som inte kan få denna service är de som bor på en väg där sopbilarna inte kan komma fram. Detta förekommer framförallt för de på glesbygden, alltså de som tidigare betalat lägst avgift.

– Jag har förståelse för att det känns jobbigt om man inte har så mycket avfall att hantera. Men detta är nytt och det är inte alltid man ser nyttan först, säger Jan Holgert (M) kommunalråd i Munkedal.

ANNONS

Han fortsätter och berättar att de som bor vid små vägar där sopbilden inte kan komma fram erbjuds ett sopkärl med sortering en bit från bostaden.

"De gör en klimatinsats"

I både Munkedal och Sotenäs är det kommunala bolaget RAMBO AB ansvariga för avfallshanteringen. Bolaget ägs av Tanum, Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner tillsammans och ligger bakom förslaget till de höjda avgifterna.

– Rambo sätter kostnaderna efter deras analyser, och detta är ju inget bolag som ska gå med vinst. Allt är till självkostnadspris och nu blir det mer att hantera, berättar Jan Holgert.

Under året har RAMBO gått ut med information kring abonnemangen. Jan Holgert berättar att reaktionerna varierat, men att det som väckt mest känslor är de höjda priserna. De som är skeptiska uppmanar han till att försöka tänka positivt.

– De gör en klimatinsats. Soporna hamnar rätt och det blir något nytt av dem. Många komposterar själva, jag bland dem. Och för egen del så kommer jag att fortsätta ha komposten i trädgården. Jag ser positivt på detta, det är ett steg i den riktning som vi måste ta.

Samtal över kommungränserna

Sedan 2014 är det en skyldighet att källsortera förpackningar och tidningar. Något som 7 av 10 svenskar inte är medvetna om, enligt Svenska Miljöinstitutet. Vad det gäller matavfallet finns det inte än något tvång för individen, utan tvånget ligger på kommunen i att kunna erbjuda hantering av matavfall.

ANNONS

Men vart tar matavfallet i Bohuslän vägen? För att ta till vara på avfallet krävs en biogascentral och de kan kosta uppemot 70 miljoner kronor att bygga. Avfallet körs därför till en rötgascentral i Linköping, 4,5 timme bort där det antingen blir biogas eller gödning för KRAV-odlingsmark i området.

– Det skulle vara alldeles för dyrt att bygga en egen. Det förs samtal om samarbete med en del kommuner i området, men är bara på en diskussionsnivå än så länge. Vi får se!, säger Anne Svensson avdelningschef vid utveckling och kvalité på RAMBO.

ANNONS